Dagens Nyheter – 4 december 1867, sida 3

också, att; när barnen omsider måste sjelfva hushålla med sina tillgångar, äro de alldeles rådlösa och okunniga i konsten. I stället bör man gå till väga på följande sätt: Så snart barnen begynna gå i skola; antingen det är fråga om gossar eller flickor; bestämmer man för hvarje barn en liten dagspenning; t. ex: 5 öre eller 3 öre eller mindre, allt efter råd och lägenhet. Endast för de dagar skolan bevistas utbetalas denna dagspenning; så att; om skolferier eller sjukdom hindrar skolgången, försvinner också dagspenningen; hvarigenom barnet lär sig inse, att den dag man ingenting uträttar, kan man ingenting förtjena. Brukas i skolan anmärkningsbok; såsom i en del skolor är vanligt; så bör ej heller någon penning gifvas för de dagar; då anmärkning mot fit eller seder blifvit gjord. Allt slags lån til eller af kamrater och andra bör strängeligen förbjudas, likasom köp och byte med kamrater; utan föräldrars eller målsmäns särskilda tillstånd. I öfrigt bör icke ringaste tvång läggas på barnets frihet att efter behag använda dessa penningar; vare sig till kakor, leksaker; nyttiga eller: onödiga saker; man må endast någon gång fästa deras uppmärksamhet på huru väl eller illa de förvaltat sina medel; samt huru en så liten summa, som ett eller ett par öre om dagen, kan på en längre tid växa till ett så stort belopp, att en af barnen efterlängtad, dyrare sak kan derför -köpas; Man kan äfven; för att ytterligare utbilda sparsamhetssinnet; isynnerhet hos dem; som i detta fall äro klent utrustade, föreskrifva; att de skola för sina penningar hålla sig sjelfva med vissa små förnödenheter, t. ex: pennor; bläck, -grifflar och dylikt; samt att endast det, som af dagspenningen blir öfver, tillfaller barnen att efter eget tycke använda; Derigenom läras barnen att äfven vara aktsamma om saker och sålunda hushålla i dubbelt afseende: När barnen blifva äldre; bör man ovilkorligen; efter att hafva höjt anslaget till ett lämpligt belopp; låta dem sjelfva bestrida vissa af sina utgifter; såsom för kläder; böcker m; m; Efter den dagen måste de föra en noggrann bok öfver inkomster och utgifter; Detta är mera nyttigt och nödvändigt; än någon tror: En åttio års gammal man, som under sin verksamma lefnad förvärfvat en förmögenhet af sex millioner riksdaler; yttrade en gång till den som skrifver detta: Det är min ordentliga och noggranna bokföring; som hufvudsakligen bidragit till min förmögenhet. Man må icke föreställa sig; att det endast är för mera bemedlade föräldrar; som förestående anvisningar äro tillämpliga. De äro tvertom lika tillämpliga och lika nödvändiga för alla: Den; som icke har råd att gifva sina barn tre öre om dagen; gifve dem två eller ett; eller till och med ett öre för två dagar: Något är i detta fall bättre än intet; och om det här föreslagna sättet blefve allmänt vidtaget; så skulle det snart visa sig för barnen sjelfva, att mången gång den, som fick en mindre penning; vore stadd vid bättre kassa; än de som fingo mera och ej hushållade förståndigt; och just deri låge då en ytterligare väckelse för dem att eftersinna; hvad en klok hushållare yttrat: det är ej genom stora inkomster; utan af små utgifter; man blir rikos Man behöfver alldeles icke frukta; att barnen skola blifva giriga eller hårdbjertade: Tvertom skola de just derigenom finna; att den; som hushållar klokt; både kan draga sig sjelf fram på en måttlig inkomst och hafva något öfver att gifva den fattige, som ingenting har; Personer; som icke äro vana att sköta sina affärer ordentligt; äro alltid mest blottställda för att falla in i ytterligheter; när de af en eller annan anledning få mera penningar om händer; nemligen antingen till att blifva stora slösare; i den tanke att de fått en guldgrufva som aldrig kan tryta; eller också att blifva ytterst snåla af farhåga att det stora beloppet annars verkligen kan tryta; Girighet är en rot till allt ondt, men sparsamhet är en dygd; som i vårt land numera allför litet öfvas, och dessa begge egenskaper äro så vidt åtskilda som ondt och godt. Slöseriet och girigheten trifvas deremot väl tillsammans; ty när slösarer förstört sitt eget och ofta äfven andras gods; blir han girig efter mera; för att på samma sätt förslösa: Hvad här är sagdt, utgör hvarken några fria fantasier eller några oförsökta teorier, utan är ett helt och hållet praktiskt rön; som blifvit för längesedan af en eller annan tillämpadt och befunnet leda till en god utgång; hvarför det med allt skäl kan rekommenderas såsom nyttigt för det uppväxande slägtets uppfostran. (Ur Läsning för Folket:) Minnezlista för hlamestaradlara I