LI. Till lycka för mamsell Huntingdon kommo straxt derefter flera förnäma personsr på visit till fru Elliot, och kon blef naturligtvis genom dem så upptsgen att kon för en sturd glömde bort sina båda uppstudsiga guvernarter: Jag rådde Ellen att begifva sig till sjukhuset; och hon var icke svår att öfvertala. Eftersom min berättelse nu nalkas sitt slut vill jeg i kortbet nämna, hvsd j:g Vet om bennes vidare öden: Dessa voro icke å olyckliga; sow dem hen redan genomlefvat; Då son kom tillsjukhuset, fann hon gin mor ji ett högst betänkligt tillstånd och skref derför till fru Blliot ett bref; hvari hon ungerrättade denea att bon omöjligen under förhandenvarende förbållanden kunde lemna sin mors sjukbädd. Hon blef genast afskedad från sin befattning; men de bekymmer; som deraf voro en följd; skingrades efter ett par dagar, då bon erböll en skrifvelse från herr Elliot, i hvilken deone, gom fått reda på saken; förklarade sig bögeligen ogilla sin hustrus åtgärd och inneslöt en penvipgsumma; uppgående till det belopp; hon hittills i årlig lön uppburit;