Dagens Nyheter – 4 december 1867, sida 1

AROR KORR RR RER SER OL —LOROOEOEEO gagnas redan på sina ställen; för att komma åt dem, som sälja bränvin i mindre mått, än de äro berättigade till. Och om ifrågavsrande beslut blir fattadt och sålunda gjordt till gällande lag, så skola lotteriets agenter icke våga sälja lotter till andra personer; än sådana, hvilkas kyrkoskrifningsort är dem förut säkert känd eller ock styrkes med behörigt prestbetyg. Men med en sådin ovissbet; och nödvändigheten af sådana trassliga kontroller; är påtagligen lotteriets undergång gifven. Och är det dit statsrådet Lagerstråle vill komma med det ifrågavarande påhittet, så vore onekligen redbarare att rent af förbjuda lotteriet; hvilket, ifall det vore skadligt; är detta i lika grad för Per som för Pål, fastän Per bor innanför och Pål utanför Malmöhus läns gräns För öfrigt uppstår härvid en annan fråga, eller den,huru det skall gå, om Malmöhus läns-innevånaren Per understår sig sälja sin lottsedel till Kristianstadsläns-inevånaren Pål: Skall då Per plikta från 10 till 500 rår bko? Men förbjuda lotteriet vill hr statsrådet Lagerstråle sannolikt icke; ty den; som är en liberal minister och frihardelsvän; utfärdar ej direkt förbud, — hvilket ord låter så illa; — för afsättning af industriidkares varor. Och dessntom blefve förbudets konseqvenser af ganska svår beskaffenhet samt i hög grad stötande för personer här i hufvudstaden; med hvilka herr statsrådet säkert vill stå väl; såsom vi nu skola ådagalägga: Lotteriets ändamål är, enligt stadgarne; såsom vi i vår föregående artikel visat, catt uppmuntra svenska slöjdidkare samt åstadkomma en innerligare samverkan mellan slöjd och konst; äfvensom att euteslutande använda vinsten å lotteriet till sådana ändamål; som stå i samband med industriens utveckling; deribland: sunderstöd. åt obemedlade lärjungar i Malmö söndagsoch aftenskola; estipendier åt sådana mindre bemedlade, men hoppgifvande lärjungar i tekniska elementarskolan, som visa synnerlig fallenhet för industriella yrken; epremier för nyttiga uppfinvingar och pris för författandet af skrifter, gagneliga för industrien i tekniskt och ekonomiskt hänseende. Låtom oss nu tillse, hvilka ändamålen äro med dels Konstföreningen i Stockholm och dels Föranisgen för nordisk konst derstädes: Dessa föreningar hafva, enligt stadgarne (utfärdade åren 1832 och 1858) ett och samma ändamål; nemligen att uppmuntra idkare af de bildande konsterna; och att sprida kännedom om konstens alster etill så stor del af allmänheten som möjligt inom hela riket: För att befordra dessa ändamål; eger hvarje välfrejdad person rättighet att blifva ledamot af föreningarne, så vida han erlägger en viss årsafgift; eller, med andra ord; köper sig en lott i föreningen. Denna afgift är 15 rdr i konstföreningen och 7!2 rdr i föreningen för nordisk konst. Styrelserna inköpa för de sålunda samlade penningarna värdefulla konstalster och dessa bortlottas en gång om året. Görom nu jemförelser: Malmö industri-lotteri afser att verksamt hjelpa industri-idkare; de nämnda föreningarne, konstidkare; I det förra kosta alla lotterna till sex dragningar under året 10 rdr, som betalas småningom 6 gånger; i de sednare kosta lotterna till en dragning dels 15 och dels 7!2 rdr, som betalas på en gång; i det förta äro utsigterna till vinst mycket betydliga; i det gednare tvertom: Alla tre lotterisrnas ändamål äro lika och mycket goda samt deras verksamhet nu oinskränkt inom hela riket. Men om statsrådet Lagerstråle förmenar Malmö