Dagens Nyheter – 2 december 1867, sida 1

På L: J. HIERTAS förlag har i dag utkommit i Bokhandeln: FANTASIENS VERLDAR och Verklighetens Verldar. En resa genom Verldsrymden eller kritisk undersökning af de menskliga teorierna angående stjernornas invånare. Af OAMILLE FLAMHARION, författare till Bebodda Verldar,. Öfversättving från fjerde fransyska upplagan. Med en planche; Pris 3 Rdr: Uti sitt företal till detta arbete upplyser författaren att Fantasiens Verldar och Verklighetens Verldar blifvit affattade i omedelbar följd efter Bebodda Verldar; att de äro hållna i samma anda och förestafvade af samma idd. Förnämsta skälet, hvarföre vi sammanskrifvit detta arbete, är den falska tolkning en del ytliga menniskor gifvit åt vårt arbete om Bebodda Ver ldarz. Följande är ett utdrag af innehållsförteckningen: 1. Den orientaliska fornåldern. — 2. Vesterlandets forntid. — 3. Från år ett till år ett tusen. — 4. Slut på skymningen. Dantes verldar. Duslismen mellan bimmelen och jorden. — 5. Pånyttfödelse. — 6. Månen är fortfarande mötesplatsen för de resande. Egendomlig förbindelse mellan de astronomiska oeh religiösa idberna. — 7. Nya utfiygter. — Cyrano de Bergerac: Resa i månen. — Historia om stater och riken i solen. — 8. Pater Athanasiug Kirchers extatisra resa genom himlarymden och om verldarnas mystiska invånare. — Btjernornas beboelighet, enligt Gassendi. — De protestantiska och de katolska teologerna. — 9. Doe stora resorna. — Fontenelle: 8.amtal om verldarnas flertalighet. — Astronomi för damerna. — Besa till Cartesii verld. — Huyghens: Kosmotheoros eller åsigter om de himmelska jordarna och deras invånare. — 10. Fantasiresor under det adertonde århundradets början. Dikt och fantasi. Resor till underjorden. — 11. Fantasiens verldar träda hvarandra tätt i spåren; verklighetens verldar blifva sällsyntare. — Svedenborg: Bebodda jordar. — Mylord Cetons resor på de sju planeterna. — Lamberts och Kants åsigter. — Utflygter i himlarymden. — Några teologiska domslut. — Nyheter från månen, af Mercier. — Bode: Planeternas och stjernörnas invånare. — 13. Nittöndeårhundradet. — Slut, QVINNANS HISTORIA af ERNEST LEGOUVE. Ledamot af Franska institutet: Öfversåttniog från fjerde originalupplagan af TURDUS MERULA: (386 sidor i oktav). Pris: 3: 50: Detta arbete af en bland Frankrikes mest omtyckte skriftställare, och af hvars original fyra starka upplagor utgått, har till uppgift. enligt hvad förf. tillkännagifver, att taga i betraktande den franska qvinnans samhällsställning såväl till lagarna som till sederna genom jemförelse mellan hvad hon varit och är och tanken på hvad hon bör kunna blifva. Det mesta af den teckning, som han med mycken snillrikhet uppdragit, inträffar emellertid äfven på qvinnans ställning i öfriga länder uti Buropa. Författaren anser det 19:de seklets förnämsta uppgift vara att söka sammanjemka och försona skonbart stridiga grundsatser; att söka få öfverensstämmelse mellan frihet och auktoritet; emellan troslära och samvetsfrihet; emellan jemlikhet och bördskillnad; samklang i rättsbegreppen om vär fria vilja och en allsmäktig försyns beslut; att söka åstadkomma likställighet mellan man och qvinna. Detta arbete, säger han, innebär alltså Ingen fiendtlighet; det är icke ens ett rätt och slätt upprorsskri: det är framför allt ett upprop till harmoni mellan skapelsens båda mäktiga krafter, man och qvirna. Det är icke fråga om att vilja göra qvinnan till man, utan endast att fullborda mannen genom dqvinnan ; men innehållet af denna bok har till uppgift att visa att detta verk är långt ifrån fullbordadt. Arbetets indelning inhemtas af följande innehållsförteckning: Innehåll: Vårt arbetes syfte. Fjerde boken: Första boken. Modren Dottren. Födelsen. — Arfsrätten. — Uppfostran. — Förfö Telsen. — Ungdomen. Åldern för äktenskap. — Föräldrarnes samtycke. — Hemgiften och enkesär tets historia. Förlofningen. Giftermålet. Andra boken: Älskarinnan. Tredje boken: Makan. Makan. — Mannens eganderätt till kustruns förmögenhet. — Mannens makt öfver hustruns person. såsom äktenskapsbrytare. — Bildandet af ett ideal för äktenskapet. — Äktenskapsskilnad. — Den fria o— Hustrun såsom äktenskapsbryterska och mannen Moderligheten, betraktad ur fysisk och sedlig syn: punkt. — Modersegenskapens inflytande på qvin: nans ställning i samhället. — Rättigheten att hand: leda. — Offentlig uppfostran och enskild uppfostran: — Moderlighetens sorger och brott.. Fattiga mö: drar, Os ta mödrar. Barnamörderskor. — Enko: ståndet. Femte boken: Qvinnan, Qvinaan. — Jemförelse emellan mannen och qvinnan. Utmärkande egenskaper hos qvinnan, — Qvin: nan inom familjelifvet. — Qvinnan och yrkesundervisningen. — Qvinnan inom staten. qQvinnan. SEPT EEE ENN RAA NAN Bye och Hagmark omkring 100 tunnland, som se mm ar ON Sko Lif och Brandförsäkringsbola get utörsor gårdens behof lemna något virke och 10