Dagens Nyheter – 29 november 1867, sida 2

RER ann nn a Men vi höllo vårt intima förhållande hemligt för familjens medlemmar; Så ofta någon af dem voro närvarande; bemötte vi hvarandra med stel artighet. Till mina åligganden hörde att promenera med min elev; och denna skyldighet syntes mig vara den obehagligaste af alla; ty vanligen fingo vi gå ärender åt fru Elliot; hvilka en tjenstflicka hade kunnst uträtta; och af denna anledning stod det oss icke fritt att stanna hemma; ifall vi funno vädret mindre angenämt: En deg; då det regaade; blef jag skickad till en butik för att hemta ett paket spetsar; som fru Elliot dagen förut köpt: Eleonora skulle icke medfölja; emedan några främmande väntades; för hvilka hon; såsom vanligt, skulle visas. Häremot vågade jag göra en invändning; men fick derför uppbära så mycken förargelse; att jag fann rådligast foga mig efter min herrskarinnas vilja och beslöt framdeles noga undvika att opponera mig mot hennes befallningar; såvida dessa icke alltför mycket öfverskrede gränserna för hennes befogenhet: Emellertid hade jag icke gått särdeles långt; förrän regnet upphörde; så att när jag kom fram till butiken, var det ganska vackert väder: En hel mängd menniskor voro samlade derinne; eå att det dröjde länge innan jag fick tala vid en af de personer som expedierade varorna. Jag blef ombedd att gå upp i den s. k. förevisningsvåningen, dit man efter en stund skulle skicka spetsarne; det var nemligen trångt i sjelfva försäljningslokalen; och de få der befintliga sittplatserna voro upptagna: Jag efterföljde denna uppmaning och gick