Dagens Nyheter – 27 november 1867, sida 2

oo Ett år eller två! utropade jag. Men hvarför följer ni icke straxt med honom? — Emedan vi tycka det är klokast att jag dröjer någon tid; tills vi få se huru det artar sig för honom. — Nej; Mary; ni säger mig icke sanningen: Det är för att se huru jag tar mig ut; ni vill stanna qvar här och skiljas från er man. Men tror ni väl jag vill gå in på en sådan anordning? — Jag förstår icke hvad ni har med den här saken att göra. Ni brukar sjelf säga att folk sköta bäst sina egna affärer; och då tycker jag, ni icke borde neka mig och John att sköta våra utan all inblandning. — Det gör jag visst icke. Men den här angelägenheten rörer mig lika mycket som er. Hör nu; Mary; kan ni inbilla er att jag är så enfaldig; att jag icke inser det motiv; som ligger till grund för denna plan. För mig är omöjligt att tro; det ni och John; som hålla så mycket af hvarandra; endast för ro skull underkasta er en årelång skiljsmessa; Nej; ni är bekymrad för min utkomst och stannar här blott för att jag skall hafva ett hem. — Nej, för all dell Nu börjar ni bli lika full med griller gom John förut var; och det ehuru ni bannade honom så många gånger för att han icke kunde taga sitt förnuft till fånga.:: Låt oss nu vara glada öfver den förändring som skett: Redan i dag hoppas John få sitt nya livre; ban vistas derborta hela dagar och kommer hem om qvällarne; så vida icke ekipaget; hvilket väl ibland kan hända; är alltför sent ute. Det är en sak jag ville fråga er om: har pi någonting emot att vi flytta