SLÅGTFEJDEN EN ARFTAGERSKAS SJELE-BIOGRAFL (Forts. från föreg. Jf.) John hade som vanligt gått ut; för att söka plats. I stället för att återkomma :på sin vanliga tid; förblef han borta hela dagen: Men när han slutligen på qvällen kom hem; befann han: sig i en sinnesstäraning af den största förtjusning; och med en ifver, som icke låter sig beskrifvas; utropade han, då ban inträdde i rummet, hvarest jag och Mary sutto och arbetade: . — Oh; Mary! oh; fröken Bell! En sådan tilldragelse har skett! Det är icke mera värdt att ni klandrar det här gamla benet: I dag har det visat sig väl kunna fylla sin plats: Med hvem tror ni väl att jag bar varit tillsammans en god del af denna välsignade eftetrmiddag? . — Hur tycker ni; att vi skola kunna gissa det? En ny husbonde kanske? — Puh! 8Säg så gerna en ny matmoder::: Jo; just er egen moster; fröken Ball. — Hvem menar ni? — Fröken Aylmer; vet jag. — Fröken Aylmer! — Ja; just hon: Var icke det ett gentilt sällskap; eller huru? Och skall jag nu icke kunna göra någontivg för er; som varit så god mot min gumma och mig; så vore det väl bra märkvärdigt: Jag har blifvit antagen till fröken Aylmers kusk: :: — Men; så säg då; huru och hvar du kom