I strid mot hvad underkunniga personer under de sednaste veckorna hållit före; bar generalpostdirektören baron Stael von Holstein i fredagsinlemnat sin afskedsansökan, och detta ganska förmånliga embete blir således ledigt och troligen snart åter besatt: Att detta kommer att inträffa redan i den närmaste framtiden behöfver lyckligtvis icke hindra en framtida sammanslagning af chefsplatserna vid postverket och telegrafverket. Ty inom postverket finnes en embetsman; som regeringen säkerligen har för afsigt att anförtro chefskapet för detta verk. Man förstår att vi mena departementechefen W. Roos. Han är i den kraftfullaste mannaåldern; han har dels såsom sekreterare och dels såsom departementschef tjenat i poststyrelsen; han har derunder med em mindre vanlig lätthet satt sig in i postverkets hemligheter,, han har visat betydande organisationsförmåga, ban har utarbetat ett; som vitro; niästan färdigt förslag till ny instruktion för postverkets embetsoch tjenstemän, dervid sammanförande det osmältbara konglomeratet af under århundraden tillkomna cirkulärer och förklaringar; han har tagit en hufvudsaklig del i de många reformer som på de sednare åren skett inom postväsendet, och allmänna tanken bland posttjenstemännen är att hr Roos har alla för en chef nödiga egenskaper; hvaribland kraft icke är den minst behöfliga, När härtill kommer att hr Roos förut varit sekreterare i telegrafstyrelsen, så att han känner det verkets författningar och mekatism, är han jemväl lämplig till chef derför i framtiden: Vi hafva icke äran känna något om regeringens afsigter, ej heller om hr Roes önskninger; vi uttala endast en, såsom vi våga tro; på giltiga skäl grundad enskild öfvertygelse, att det icke kan utfinnas någon ksndidat till generalpostdirektörsembetet; om hvilken så rättvist kan sägas; som om hr Roos; att han skulle blifva rätta mannen på rätta platsen.