Dagens Nyheter – 21 november 1867, sida 3

satte dem hos en procentare, och begaf sig derpå tillbaka till polistjenstemannen; sedan han sålunda skauffet nödiga medel till att igenlösa en frömmeande persons egendom; XL Att de kläder; hvari herr de Coutance för närvarande uppträdde, voro mera luggslitna än vanligt; hade jag straxt märkt; jag insåg nu också orsaken härtill: Han hade pantsatt de plagg; som ännu icke voro alldeles utslitna, för min skull; under det att min egen börs innehöll precis lika mycket som då jag sista gången hade den i min hand. Ett enda af deri befintliga guldmynt skulle ha varit mer än tillräckligt till att gälda den skuld; hvari värdinnan falskeligen uppgifvit mig) stå till henne: Vid betraktande häraf; hvilka känslor måste icke uppstå i min sj:l? Jag kunde icke annat än buga mig djupt i stoftet inför majestätet hos denne man; bom; sjelf tyngd under bördan af en hemlig sorg och kämpande mot fattigdom; kunde uppoffra så mycket; tänka så mycket för en annan menniska; gom visserligen saknade vänner och behöfde skydd; men som dock i förhållande till honom icke var annat än en främling: i När den ädle fransmannen följande dag åter kom på besök, tackade jag honom af innersta hjerta. Då ville han; som vanligt, icke höra ta: las om några tacksägelser och böll nästan på att blifva ond; mer jag sade honom att; om jag icke fick uttrycka min innerliga erkänsla; skulle jag sedan aldrig kunna tänka på hans välgerning; utan att blifva bedröfvad: Han lug