Dagens Nyheter – 18 november 1867, sida 3

densamma; ty, ser ni, alla hederliga menniskor afsky falekhet och svek; — Och denna intrig, af hvilken ni väntat er så mycken frukt; men som ni nu slagit ur hågen — kanske ni icke har någonting emot att omtala den för mig? — Nej; jag tror att Gud skall öppna andra utvägar för mig — han kan ju låta mig dö; hvilket vore mig tusen gånger kärare än att lefva med er. Se här min plan; ni må gerna höra den: Jag hade ämnat låtsas gifva vika för er vilja, följa er till kyrkan och der under sjelfva ceremonien uppdaga allt för presten samt anropa honom om hjelp och beskydd. Derigenom skulle jag visserligen ha upptäckt min vistelseort för mina öfriga fiender; hvarigenom ändamålet med min flykt blifvit förfeladt — men hvad mera? Jag måste väl oändligt mycket heldre ha underkastat mig den grymhet; som de efter all anledning skulle låtit mig röna; än åtaga mig pligter; för hvilkas uppfyllande min själ fasar. Man kan ju icke tänka sig något ohyggligare än att nödgas lofva att älska den man af innersta hjerta hatar. — Och under hela denna tid som jag funnit er mild och eftergifven samt trott att ni ännade söka lära er att älska mig — under hela denna tid har ni fullföljt den plan; hvilni nu uppdagat? (Forts.)