Dagens Nyheter – 16 november 1867, sida 2

Rätteg.. och polisnyheter. Laesdsortetse. Mord och sjelfmord, Från Engelholm skrefs den 12 dennes: En dag i förra veckan anmäldes hos pastorsembetet i Össjö att enkan Kerstin Mattsdotter i Ljungagården af Tossjö socken nyligen slagit ibjäl sig på det sätt, att hon stupat omkull på en stentrappa utanför köksdörren till till sin bostad samt dervid krossat sin hufvudskål, hvaraf döden straxt följt. Jemte anmälan bärom af Johannes Larsson i Ljungagården, hos hvilken den aflidne enkan bott och af hvilkens broder, Anders, hon åtnjutit undantagsförmåner från bemmanet, begärdes tillika att den döda måtte blifva begrafven ju f.rr desto hellre. Kyrkoherden Brock, som fann förhållandet något besynnerligt med afseende å den aflidnas uppgifna dödsorsak, tillkännagaf saken för kronolänsman Trägå:db, som genast begaf sig till ofvannämnda ställe för att taga liket i skärskådande och söka utröna huruvida den döda verkligen genom våda ljutit döden. Hr Trägårdh, som vid ankomsten till stället fann den aflidna ligga oafklädd, gaf straxt befallning attjliket skulle afklädas. Sedan detta skett tedde sig en hemsk syn. På den dödas bufvud var svålen afflängd från pannan till nacken och hufvudskålen krossad med många hugg, hvaraf flera voro mer än 3 tum långa och af hvilka ett enda varit nog för att döda en menniska. Det var sålunda ögonskenligt att den 60-åriga qvinnan blifvit mördad. Hvem som begått detta hemska mord vet man dock icke med sådan visshet, att den förmodade gerningsmanuens namn här kan uppgifvas. Johannes Larsson har emellertid, efter det länsmannen undersökt liket och yttrat sina misstankar rörande orsaken till Kerstins död, gått och dränkt sig i närheten af sitt hem. Såväl denne Johannes Larsson som hans broder Anders blefvo vid likbesigtningen af hr Trägårdh hvar för sig tillfrågade i hvad läge de funnit Ker stins kropp, då de enligt deras egen utsago, funni densamma liggande död utanför köksdörren. Der ene uppgaf då, att bket legat med hufvudet utå gården, den andre deremot påstod att likets hufvut legat inåt köket till. Johannes Larssons hustr hade icke varit hemina bär mordgerningen begick och visste således om ingenting. Den stackars qvin nan blef vid åsynen af liket så förskräckt att ho: svimmade.