Dagens Nyheter – 14 november 1867, sida 3

gelse och min fångvaktare; kunde jag likväl icke utan mycken motvilja besluta mig för en list; som likväl var den enda utvägen till frihet. För allt slags svek och bedrägeri har jag alltid känt en häftig afsky; det ligger deruti någonting så lågt och fegt: I ett öppet krig medför nederlaget ingen förlust af heder och sjelfaktning, men om man genom list segrar; är framgången föraktlig och kommer segraren att ringakta sig sjelf: Men för mig gafs olyckligtvis ingen annan utväg; jag hade endast att välja emellan tvenne olyckor och föredrog naturligtvis den mindre: Jag beslöt derför fullfölja min plan; som som var följande: att låtsa undergifvenhet för herr Merediths vilja, gå in på att gifta mig med honom, mot vilkor att ceremonien offentligen skulle försiggå i en kyrka, och att vid detta tillfälle för presten berätta allt och anropa honom om beskydd. Någon lycklig omständighet kunde inträffa; hvarigenom jag ej behöfde anlita denna motbjudande utväg; men i annat fall måste jag fortfara såsom jag börjat: Det var mig i högsta grad förhatligt att nödgas anlita en bedragares utvägar — att uttänka och genomföra ett systematiseradt bedrägeri och mitt sinne fasade, såsom jag sagt; tillbaka derför, men tanken på att antingen nödgas gifta mig med en man; som jag så fullkomligt föraktade och afskydde, eller att; öfverlemnad åt hans barmhertighet; under månader, kanhända år, inspärras af denne usling var så förskräcklig, att jsg beslöt fullfölja den enda plan som erbjöd mig någon utsigt till räddning: Jag hade tillräcklig tid att öfverväga; ty under