— Ja, i vår säng — af ålder, sjukdom, men icke så, som hon skulle dö; som, älskad, dyrkad och afgudad, likväl sträfvade emot. Hjertat måste älska någon tid, innan maskarne kunna göra anspråk på det; och hon, som, ehuru bunden vid mig; likväl tillbakavisade min kär lek skulle aldrig lefva för ätt lyckliggöfa en annan: — Jag visste det. Då inskränker sig frågan helt simpelt till tiden. Antingen att, för att undkomma er, dö nu genast eller att afvakta en kommande och icke mindre viss död. Valet är lätt; jag har gjort mitt. — Hvilket? — Att genast våga det värsta! Kärleken är en blomma, vild och fri såsom himmelens vind, och mäste under en tyranns ögon vissna bort. Tusen gånger heldre dö nu, än framsläpa sitt lif i de outhärdligaste qval och sedån dö — på hvad sätt? —— XXXIZ. Kaappt hade jag yttrat dessa obetänksamme ord, förr än jag ångrade att jag Iåtitdem und falla mig; och skulle gerna, om det varit möj ligt, hafva återkallat dem; men innan jag hanz säga ett ord; kallade en häftig ringning hen Meredith ut ur rummet. Nu följde ett långt uppehåll, hvarunder jag fick tid att öfverväga den plan, som så hastigt upprunnit. i mitt siune, och undersöka möjlig heten af. deöss framgång. Äfven för mina ögon, som i allt sågo er fara, voro utsigterna för mig att lyckas ganski störa, Bå mycket jag än afskydde mitt fån