stad och dess vackra ladies; klädda som des anges, och jag vet unga flickor, som sy klädningar och sedan dö af hunger: Bättre då vara chien, katt, råtta än lefva af att sy: — Mycket möjligt; men tills jag får något bättre och mera lönande arbete; måste jag hålla i med detta. — Olyckliga! Och när befrielsedsgen komma; ni vara förstörd. Non, ni måste afstå ifrån detta arbete — tout. de suite — genast! — Och dö af hunger? Nej, herr de Coutance, det tror jag icke vi bry oss om. Skulle jag af fruktan för en oviss och aflägsen olycka låta: förmå mig att kasta mig i armarne på en säker och nuvafande. — Jag ej kunna tala rätt; så ni missförstår mig, mais om jag kunde det, skulle ni rysa al fasa: oo Mycket troligt; men om jag uppgåfve mitt nuvarande arbete, hvad skulle jag då göra? — Sjunga — gå till le professeur; säga åt honom: jag måste lefva: Lysena till min röst, hvad säga ni om den? Måste jeg blifva sömmerska? .— Och han skulle svara: ja: Ni ser ju att anznonsen; hvaraf ni hoppades så mycket, ej blifvit bemärkt af en enda person: — Försök ännu en gång — gå på — gå pål oo Men kostnaden och den tvifvelaktiga framgången. o— Nimporte, fiskare alltid kasta ut tills de få. Försök ännu en gång — courage! --Men då ni sjelf rönte så sor svårigheter att få elever; och.sedan ni väl fått den; -ejfiek-någon--betalning;. huru. skall jag då kunna hoppas någon framgång?