Dagens Nyheter – 6 november 1867, sida 3

Ovänligt bemött af sina slägtingar; har hon lemnat sitt hem och vill naturligtvis, hvarken sjelf återvända till Ellerslie; eller att hennes anförvandter skola uppsöka henne; men denne herre är hennes fästman, för hvilken hon hyser ett obegränsadt förtroende, och hvilken; liksom ni, är färdig att offra sitt lif för henne: — Beskyddad mot honom, kan hon trotsa alla sina fiender! Ser ni; mina herrar; jag är en fattig man och förstår icke; såsom ni; att lägga mina ord; men jag kan skilja rätt ifrån orätt; ärlighet ifrån bedrägeri; och med Guds bjelp vill jag draga nytta af det lilla jag vet. Jag har aldrig i hela mitt lif spelat falskt och skall ej heller göra början dermed med att bedraga en öfvergifven qvinna; Om det fruntimmer ni förföljer — en jagt; som har mera tycke med hundens; då han sätter efter haren; än en älskares — skulle vilja träffa er, så förmodar jag att hon uppsöker er, eller genom ett bref eller på något annat sätt underrättar er om, hvar hon befinner sig: Vill hon icke träffa er, så är jag, äfven om jag visste hvar hon fanns, ej rätte mannen att förråda henne. Vara hur cet vara vill, så skall ni genom att stanna qvar ej vinna något annat än att — — Än hvad? . — Att ni riskerar att få er nacke afbruten: — Oförskämde slyng:l, ni skall få ångra detta! Jag skall skicka polisen hit! Hur vågar ri att gömma en fröken här? Hur — — Lugna er; Meredith; lugna er! Låt mig tala. Hör på, Walton. Efter hvad som. tilldragit sig på Ellerslie; är jag ej förvånad öfver er försigtighet; men jag tror att ni går för.