Garibaldis befrielseverk är åter hämmadt i sin gång. Telegrafen har i går tillfört oss den soroliga underrättelsen derom. Garibaldi stod med 3—4000 man mellan Tivoli och Monte-Rotondo; en och en half mil från Rom. De påfliga trupperna hade samlat sig i Rom. Fransmännen kommo dit; den helige fadrens trupper; färdiga att slåss mot hvem som helst för att förtjena sitt bröd; likt slagtare som på landsbygden åtaga sig att slagta åt hvem som betalar, behöfdes ej längre för att bevaka det pkristliga prestmsjestätets person och välde mot Romarne; de voro alldeles lediga att gå ut och slagta dessa Italiens ädlaste söner; som hade på Garibaldis anrop samlats för att göra slut på den usla qvarlefva af vidskepelse och medetlidsbarbari gom benämnes påfvemakt; Det var på den 3 november detta skedde, på en söndag. Det var icke någon synd ikyrkans öfverhufvuds ögon att slå ihjäl Garibaldister på em sådan dag; då den fattigaste arbetare är förbjuden att genom ärligt och hederligt arbete förtjena sitt bröd. När Garibaldi såg en tretill fyrdubbel öfvermakt nalkas; när han hade erfarit att all tillförsel från konungariket Italien var honom afekuren; när han visste att italienska armöen