Folkens ovilja mot dem har nått en sådan höjd, att den dag synbart randas, då alla mo-narkers problem måste blifva att inskränka militärbördan, d. v. s: att minska de stående härarnes styrka; men likväl göra dem kraftiga till deras försvar eller anfall. Detta program ligger uttaladt i valspråket: aLitet; men godte, hvilket högste befälhafvaren öfver Sverges och Norges krigsmakt uttalat i en brochyr som i går utkommit af trycket, under titel: Tankar om nutidens taktiska rörelser af C. Den högt ställde författaren framlägger i detta häfte en historik öfver taktikens utveckling under tidernas lopp och uttalar sina åsigter om huru den nu hos oss bör blifva beskaffad: Till siut yttrar han följande, med hvilket man hoppas att den kungl. propositionen till nästa riksdas angående statsverkets tillstånd och behof skall visa sig stå i öfverensstämmelse: Innan jag slutar framställningen af dessa mina tankar; hemtade af samspråk med från krig hemkomne officerare; af utgifna arbeten; beskrifvande de sednaste krigen, likasom äfven af de lifliga minnen och iakttagelser jag sjelf samlat under samvaro med trupp, vill jag uttala några åsigter; hvilka mången måhända skall jäfva, men hvilka dock med tiden; jag är viss derom, skola uttaga sin rätt; Det stora antal soldater, som nutidens armeåer tyckas erfordra, har varit ijemnt stigande alltsedan franska revolutionen, då redan stora stridemassor uppkallades: Mängden af materiel har ock hopate i samma förhållande; Jemföres sjelfva beskaffenheten af materiel nu och då — huru stor är icke olikheten! Huru ansenligt är der icke förändrad och förbättrad! Med denna materielens utveckling hafva kostnaderna naturligtvis ökats ofantligt: och dock måste man samla ansenligt deraf, så väl för armens fredsfot som ännu mera för dess krigsstyrka och för reserven; För en gång; ja kanske några gånger, drifver fosterlandskärleken till de stora uppoffringar, som erfordras för att fylla detta behof. Men äro vi väl vid uppfinningarnes gräns? En snilleblixt skapar plötsligt inom en viss gren af krigsmsterielen någonting nytt: Allt gammalt af samma slag blir då öfrerflödigt — alla -armåer raåste tillegna sig denna nya skapelse för att i en möjligen kommande strid med den öfverlägset utrustade ej blifva tillintetgjorda. Materielen, den hitintills varande bästa; finnes hopad i förråden, men blir oduglig, och det på densamma nedlagda; med möda samlade kapitalet; är ofruktbart användt. Skall man derföre nu misströsta och inte samla? Visserligen icke; Tidsenlig och god materiel måste en arm ega. Man måste följa med tidens förbättringar, men det blir nödvändigt att göra det med större klokhet än någonsin, på det att materielens dyrhet ej må kräfva större utgifter, än landet förmår bära; Det blir derföre nödvändigt att ej hafva större armå, än landet kan väl underhålla. Hvarje stat måste återgå till en rätt uppfattning af en gammal sats, som nu tyckes vara undanskjuten och glömd: Denna sats lyder: Litet; men godt. Hyllas denna grundsats; så kan man, följande med uppfin ningarne; alltid ega till hands en tidsenlig ma teriel; huru den än sig förändrar: En gång skola stormakterna sjelfva inse detta behof; ehuru kanske först efter ett stort krig, som medtagit deras förråder; och då faller visserligen denna sats lättare i ögonen äfven på de mindre folkrika länderna: Må dessa mindre stater icke vilja yfvas med en större siffra; en större arm6; än de kunna väl bära; väl utrusta; underhålla och öfva. Nederlaget är annars för handen. Icke emedan hären är stor; utan emedan den är god; kan ett litet folk räkna på densamma till upprätthållande af sin frihet och ära: fomcmmm———tmsoc———— rt —X——-— 2 —-—L Garibaldis befrielseverk är åter hämmadt i