Dagens Nyheter – 5 november 1867, sida 1

kreditkassa skulle kunna underlätta trafikon mellan Wermland och Kristiania, ryauerligen hvad jernoch trävaruexporten beträffar. Enligt bvad det berättas, fortfar Morgenbladet, skola de flesta af de genom ett cirkulär förut derom underrättade bruksegarne ha infunnit sig på sammankomsten, och uttalade de närvarande sin erkänsla för kreditkassans benägenhet att på detta sätt gå dem till mötes; men upplystes derjemte att enligt hvad professor Broch meddelat, direktionen för den norska stambanan varit betänkt på att på jernvägens mark upprätta en för jern passande upplagsplats till begagnande vid exporten öfver Kristiania. Hr Frölichs mening hade varit, att kreditkassan skulle inrätta ett fullständigt s. k jernkontor med tjenstemän och nödig kontroll, så att kontorets recepissen kunde tjena som ett lätt transportabelt värdepapper, på hvilket man vid behof kunde förskaffa sig penningar. Man kunde således icke vid mötet fatta något afgörande beslut; men der valdes en komitå af tre medlemmar, som skulle resga till Kristiania föratt närmare öfverlägga om saken. Trävaruexporten för jernverksdistrikterna har emellertid, säger Morgenbladet, tagit sin början längs jernvägens hela längd ivnanför gränsen och går öfver Kristiania såsom den kortarcte och billigaste vägen; dock lära de disponibla förråderna för närvarande icke vara stora, ty vederbörande äro ännu bundna af sina kontrakter från förlidet år med Göteborgs affårsmän. Morgenbladet tror sig veta, att den ofvannämnde komiten består af friherre Fleetwood på Salboda, hr H. O. Juel på Koppom och hr 8. Q. Sundström på Charlottenberg. Hvad professor Brochs meddelande till bruksegarne i Wermland angår, menar Morgenbladet att herr Broch, hvilken är direktör i Kreditbanken i Kristiania, väl endast tillbjudit magasinplats för varorna, deras mottagande och export-expedition. Saken är af lika stor vigt för Wermland som för Kristiania, säger Morgenbladet slutligen. Kan det förra få billigare export prjernväg öfver Kristiania, hvilket på samma gång blir snabbare och mera konserverande för varorna, än transporten på vägar, kanaler och floder ned till Göteborg, så är det väl utom allt tvifvel, att vägen till Kristiania föredrages. Fördelen för Kristiania är ganska tydlig, och det beror således på jernvägen, att denna sätter frakterna tillräckligt billiga, och dernäst på de norska bankerna, att de kunna bjuda producenterna samma lätta tillgång på förskotter, som de nu ha i Sverge. FörtullrnRisger offarinsocker. Enär hos åtskilliga tullkammare dels tvist med godsegare, dels ock villrådighet förekommit i fråga om tullbehandlingen af det slag pulveriseradt socker; som benäranes farinsocker, har kuvgl. general-tullstyrelsen i skrifvelse till distriktchefen i vestra tulldistriktet till beredande af enhet härutinnan, meddelat, att farinsocker bör, utan afseende derå att dess färg må befinnas mörkare än JM 18 af den i verldshandeln gällande holländska standard; vid förtullning hänföras till raffineradt socker och således påföras den derför stadgade tullafgift: Donationer. Enkefru direktörskan J. Zetterberg, hvars dödliga frånfälle i Eskilstuna den 19 nästlidne oktober vi förut meddelat; bar i sitt till dervarande rådhusrätt ingifoa testamente gjort följande betydliga donationer: Lasarettet för obotligt sjuka 5000; fruntimmersföreningen i Eskilstuna 5000; Eskilstuna, Klosters och Fors församlingars barnhem 2000; premiefond för Eskilstuna elementarläroverk 5000; premiefond för Eskilstuna tekniska skola 5000; enskild lasarettsbyggnad för Eskilstuna stad 80,000 ; (hvilken summa, i händelse landstinget beslutar uppförandet af ett längelasarett uti eller vid Eskilstuna stad, endast skall utgå med 50,006 rdr för sjukvården i Eskilstuna stadv.); Till en brobyggnad i Eskilstuna stad 50,000; Eskilstuna stads skuld för bidrag till lasarett 2500; Till slägtingar och enskilda personer 83,000; lifstidspensioner 4900 rdr. Hvad som härefter återstår af den aflidnas qvarlåtenskap skall tillfalla en kyrkobyggnadskassa för Eskilstuna stadsförsamling. Festen för hyr Sundberg, Viha förut omnämnt att kungl. teatrarnes artister sistl. fredagsafton hade å Mindre teatern, efter repregentationens slut, arraogerat ea festlig tillställning för stådespelaren hr OC. G. Sundberg: Flera af hr Sundbergs vänner utom teatern voro äfven närvarande; så att de samlades antal uppgick till öfver hundra perzoner. Om sjelfva festligheten meddela vi efier D. B. följande: Den briljant eklärerade ecenen var anordnad till en stor och elegant salong, hvilken medelst en brygga var förenad med parkett. I första radens fond hade orkestern gin plats. Midt på scenen och upptagande större delen af bela dess längd var ett rikt bord dukadt för supga. Emelian kuliseerna stodo småbord med diver:e förlriskningar. Den högtidsklädda skaran trängdes omkring festeus föremål, hvilken med svårighet kunde fiana plats för sila de vackra och doftande buketter, gom bjödos honom från höger och venster. I artisternas foyer såg man också hela ablomsterberga, hr Suadberg til ära. Det hela erbjöd en präktig anblick, och aldrig förr har väl denna scen företett ett sådant skådespel. Om man från parkett tog en öfverblick deraf måste man erkänna att det var af stor effekt och alt mise en scene var särdeles lyckad: Hr hofmarskslken af Edholm, de kungliga Lleatrarnes styresman, var tyvärr genom ett nyss förut inträffadt dödsfall inom sia fåmilj hindrad ast infiona sig. HElter supn föreslogs konungens skål af teaterinspektören O. Wijkander. Skålen åtföljdes af skallande fanfarer och hurrarop, hvarefter cUr svenska bjertans djupa uppstämdes af en utvald kör af k. teaterns artister. Skålen för hr Sundberg föregloga af br N. W; Almlö; hvilken i eit vältaligt och hjertligt före