Dagens Nyheter – 2 november 1867, sida 3

anoggranna och direktas upplysningar iämnet, men har icke behagat meddela allmänheten något af desamma, utan blott i allmänna ordalag sökt uppträda såsom riddare för presterskapet och dess höga löner. Ssken är dock, synes oss, ganska enkel. Hvar och en kan lätt kontrollera följande beräkning, hvilken tillkommit utan alla direktasc upplysningar, men som dock svårligen torde kunna i nå gon betydligare mån underkännas. Hvarje hvardsg hålles en morgonbön och en aftonbön, hvardera om 13 timmas tid (högst, ty ofta finnes ingen mer än de tjenstgörande 1 kyrkan) Detta gör alltså 6 timmars tjenst för hvardagarne. Söndagen hålles: ottesång — 1 timma; skrift och altartjenst — 3 timmar; aftoorång — 1!, timma; alltså 5!, timmar eller för hela veckan 11!, timmar. Ehuru, såsom vi tro oss veta, tjenstgöringen i Johannis är något lindrigare, så fördubbla vi ofvannämnde summa för de båda kyrkorna och erhålla då 23 timmar. Dessa timmar, fördelade på pastor och trenne komministrar, utgöra således icke fullt 6 på hvardera. Vi tro således fullt och fast på den itvenne tidningar lemnade uppgiften, att komministrarne i Jakob ej hafva mer än 5 å 6 timmars tjenstgöring i veckan. Ins. i Af 772 ;har redan upplyst att komministraturen i Johannis är ett slags vice-pastorstjenst; vi lemna den således. Deremot återstår för hvem det vill, att ådagalägga det komministrarne i Jakob hafva någon annan slags inkomstlös tjenstgöring än den här ofran beräknade. Till dess står det fast att en komminister i Jakob, föreslagen till en lön af 2500 rdr med bostad och icke obetydliga sportler, bar en tjenstgöring af högst — 6 timmar i veckan! I sanning högst öfverraskande! Lika med sockså Jakobsbos finna vi det eget att komiterade icke tagit reda på tjenstgöringsskyldigheten innan lön föreslogs. Troligen bafva dock komiterade icke ens anat det förhållande som nu kommit i dagen. Då det nu likväl är bekant, så torde tiden vara inne, att härutinnan söka åvägabringa önskvärd och rättvis förändring. Ing. häraf är ej längre nöjd med det förslag som i Af 772 synes, eller att: den fastställda lönesumman (efter afdrag af ett i framtiden bortfallande arToded skulle utgöra 14,500 rår. Man måste taga äfven de skattdragandes bästa i betrsktande och åvägabringa en lika rättvis som billig nedsättning i denna summa. Vihafvai detta hänseende så mycket mindre tvekat, som försvararen af de presterliga intressena cockså Jakobsbos förklarar catt till och med 15 timmars arbete i veckan icke synes vara någon öfverdrifven fordranse, hvari vi instämma. Då nu samma ärade ins. icke har något emot att det indrages 2 komministersplatser, om den omtvistade tjenstgöringen af 5 å 6 timmar i veckan vore sann, och då detta icke längre torde kunna betviflas, så vilja vi föreslå en indragning. Men — då .vi väl veta huru svårt det är att gentemot gamla inrotade vanor och inrättningar vinna full r:ttvisa, så inskränka vi oss härmed till den billigaste och rättmätigaste fordran, remligen att en komminister indrages. Ja — då det är allvarlig mening med vårt förslag, så gå vi ännu längre i beredvilligt tillmötesgående och föreslå en adjunkt med 1000 rdr i lön och fri bostad i stället för den till indragning föreslagna komministern I öfrigt instämmande till alla delar i förslaget af cJakobsboa i AF 772. Lönesumman skulle efter sakens slutliga afgörande då bli: pastor 5000 rdr, två komministrar 5000 rår, en adjunkt 1000 rår, klockaren i Jakob 1200 rår, klockaren i Johannis 800 rdr, summa 13,000 rdr eller en uttaxering af 24 öre på riksdalern af andra artikelna bevillning. Men detta är naturligtvis icke en konvention. Det är en ny stat, till hvilken man icke omedelbart kan komma. Detta måste ske genom konvention. Enligt ofvanstående bör denna ställas så att då den ena af Jakobs komministrar åfgår, tjensten indrages och i den afgåendes ställe antages den adjunkt med förut bestämd lön (t. ex. 1000 rdr). Då nu gnart denna konventionsfråga torde förekomma på kyrkostämma, så vore det väl om hvar och en inom dessa församlingar röstegande, som nitälskar för rättvisa och billighet, satte sig in i denna fråga och skaffade sig en sjelfständig öfvertygelse samt framför allt vid kyrkostämman tillstädeskom; på get icke nu, såsora ofta förr, en så vistig fråga må slumpas bort af ett fåtal särskildt påstötta medlemmar. Jakobsbo.