Dagens Nyheter – 31 oktober 1867, sida 3

mig. Utaf skäl, som jag aldrig kan uppgifva för någon, har jag lemnat min moders hem, min bror — ailt hvad på jorden är mig kärt. Om endast hälften af edra försäkringar äro sanna, och om ni verkligen älskar mig, så bevisa det derigenoro, att ni genast lemnar mig och för alltid afstår ifrån hvarje försök att återfiana mig. — Är detta verkligen er mening? Se upp till mig med dessa ögon, som ej kunna ljuga! Ar det ert allvar? — Jos — Hör då hvad jag tänker och, om Gud förunnar mig helsa och krafter, vill utföra. För denna nött ekall jeg villfara er önskan och lemna er, så att ui må kunna söka den hvils ni så väl beböfver. Fastän vi nästan är min tillkommande möka, bör jag ej på deta stäv, ensam, besöka er, men i morgon vill jag årer vände för avt skaffa er ett hem u!i en hederlig familj, tills den tid kommer, då ni jomte er band förunnar mig rättigheten att i mitt eget hem skydda er. Så länge ni förupnar mig den lyckan att vaka öfver och beskydda er, gifver jag er mit högtidliga löfte av aldrig på det ena eller andra sättet söka utforska hvad som. drfvit er ifrån er moders bew, men i samma ögonblick jsg förlorar er uc rigte, skall jag anse mig löst ifråa denva ris förvindelse vch ega fullkorlig frihet att xed alla till buds måeade medel söka upptäcka och rädda er från dem som bragt er i dewts elände, och meg hvilka jeg då ej skall göra några omständigheter. — Förlåt mig, älskade Isabella, för mina uppriktiga ord och mitt frierig söm väl mycket