Dagens Nyheter – 30 oktober 1867, sida 2

den för ert anbud och stannar måbända här hela natten, om det finns rum. — Hvad det beträffar, så. nog är det godt om sådana, men — ön blick på börsen; som jag höll i min band föratt betala postiljonen, hvilken, Jofvat straxt uppsöka mig, kom henne att ändra tankegång, och. hon. fortför, försökande så godt sig göra lät; reparera sin begångna osrtighet: —men om edra vänner infinna sig, stannar vi då också? — Jag kan ej nu.svara er. derpå; — Men ri bebagar förmodligen en kopp.the eller något annat? -Ja, om ni vill vara så god, svarade jag, då en obestämd instinkt sade mig-att jag borde taga in något, vars sig jag beböfde det eller ej, och att jeg härigenom skulle köpa mig en gästs rättighet att åtnjuta skydd. Jag gick in iden gåtska anspråkslösa väntsalen, aftog min hatt och sökte, så godt sig göra lät; släta ut mitt bår som under resan kommit i oordning. Då jag var sysselsatt härmed, hördes, en gäll klockringniog, som i mina själ återkallade minnet af hvar jag vid samma tid befunnit mig dagen förut, huru jag vid samma tidi Blilerslivs skog legt mig ut för den. stackars ziguenarBossen. Sedan dess hade tjugofyra timmar förflutit ; hvar och hvad var jag nu? EXV. Denna tanke. förja agado. ur ; mitt. sinne. all lust att förtära något, all håg att tänka på hur jag