Dagens Nyheter – 29 oktober 1867, sida 3

För att lugna dem och upprät a mig sjelf i dera: ögon, skulle jag i detta ögonblick. velat s:å ansigte mot ansigto med minstjuffader och hels bang anbang: Jag skulle hafva ryckt: masken ifrån deras falska dag: Men till all lycka nedtystede sunda förnuftet denna plan, innan det var mig möjligt att utföra den, och kufvande mitt sinne, intåg jag huwu grymt och egennvyttigt jag ieådant falls handlade, huru litet jsk härigenom kunde ersätta dem, jag å högt älskade, för. det beröfvade förtroendet-til! denneman; hvilken Gad ålagt dem att hedra och lyda; och med hvars rykte deras heder oc välfärd oskiljaktligen voro förbundua. Bittre då för dem; att de trodde mig otecksam och. bjertlös, än att veta det-han var en usling, som endast hade min undergifvenhet att tacka för, att han cji fängelset fick framslipa sina återstående dagar. Helt säkert skulle den tid komme, då jag skulle blifva rättfärdigad, då jag skulle skörda belöningar för min sjelfuppoffring — då jag kunde säga: mälska mig; ty jag har förtjerst er kärlek, och då Gud, som styrer allting till det bästa, skulle rentvå mitt namn, utan att jag behöfde afslöja brottslingarne. ; Det . skulle — det måste gå så, och då jsg blickade upp mot himmelen; såg-jag en strålande stjerna; ensam och orubblig, genom de brustna molnen blicka ned på mig; och titt bjeria sade mig, att hon kände och bevittnade min kamp och stod der för att skänka mig trön och tiilförsigt. : sil (Forts.) 1 —