Dagens Nyheter – 22 oktober 1867, sida 3

Cunningham afvisade han med förakt mina böner: Väl hade den; som hopspunnit denna nesliga plan; beräknat dess verkan; ty aldrig har jag sedermera i mitt lif varit så nära att gifva vika för omständigheternas kraf; Hade detta försök att böja mig ej varit så omenskligt och föraktligt; skulle jag hafva dukat under; men nu hade det i stället till följd, att mitt motstånd ökades: Då derför herr Meredith återkom; stodo hans aktier ännu värre än vid afresan, och inseende sitt misstag att använda dylika utomordentliga åtgärder, sökte han på allt sätt godtgöra skadan och talade ej mera om frieriet. Men alltför snart insåg jag att allt detta hans uppförande endast åsyftade att dölja en ny, finare anlagd plan. Man tyckte nu, att tiden var inne för mig att deltaga i söllskapslifvet, och jag måste derföre ipfinna mig i salongen; då det var främmande. Vid sådana tillfällen fann jag, att man allmänt betraktade mig som herr Merediths blifvande maka; Jag kunde på intet sätt gifva dementi åt denna mening; genom ett dylikt försök skulle jag endast hafva väckt åtlöje. Någon tid härefter fattades plötsligen det beslutet, att vi skulle resa till Bath; min moder såg ej riktigt frisk ut; sade herr Cunningham, och ombyte af luft skulle göra oss alla godt. — Dessntom; tillade han kallt, få vi då ett lämpligt tillfälle att göra de nödvändiga uppköpen, så att bröllopet straxt efter vår hemkomst kan försiggå: Att jag ej svarade någonting; kom sig måhända deraf, att min styffaders ord ej omedel