Dagens Nyheter – 22 oktober 1867, sida 1

tensta Napoleon drager ånyo åstad att qväfva friheten: Han har sedan 1851; då han, brytande sin svurna ed; gjorde sig till envåldsherrskare öfver Frankrike, öfverallt fört reaktionen framåt, och sedan han med engelsmännens godmodiga bistånd besegrade Ryssland 1855 har han öfvertagit dess roll att vara de europeiska monarkernas beskyddare mot deras folk. Häremot tyckes strida den omständigheten att han låtit åtskilliga italienska och tyska monarker förlora sina troner; Det har skett emedan Napoleon anser att länder, bebodda af samma folk; böra sammansmälta till gemensamma välden. De stora agglomerationernaa är franska kejsarens älsklingstema. Men i enlighet med detta politiska system, borde han tillåta italienarne att undanskaffa påfven, så att hela den sköna halföns särskilda delar blefve samlade under en enda spira;