Dagens Nyheter – 19 oktober 1867, sida 3

Hvarjehanda Nyheter. Bet afbrutnax brölletpef, I a by i Mähren skulle en kandiande gifta sig: Den blifvande svärfadren hade lofvat honom 1,000 gyllen i hemgift, hvilka skulle utbetalar före bröllopet. — Bröllopsaftonen kom. Medan bruden i ain ståt och med sina tärnor väntade i ett rum voro brudgummen och svärfadren med de manliga bröllopsgästerne i ett annat rum, der hemgiften skuile utbetalas; Svärfadren ville pruta litet och räksade ej upp mer än 950 gy!len, men brudgummen var nog halsstarrig at ej nöja sig härmed och blef icke ens belåten när en af bröllopsgästerna tillade 25 gyllen ur sia egen ficka. Som underbandlingen försiggick mycket högljudt körde bruden den och blef så ond på brudgummen att bona ryckte slöjan af sig och ksstade den för fötterna på den älskvärde brudgummen. Det blef icke någon vigsel af. San Francisco är uumera en afveridens större etäder med 120,000 invånare. Klimatet är mycket mildt och särdeles jemt. S:ar den har 48 andoktshus, af hvilka 5 presbyteria0ska, 4 congregatioualistiskz, 3 beptistiska, 8 methodistiska, 3 lutherska, 1 unitarisk, 10 katolske, 4 judiska och buddhistiska. Religiösa fördomar och religiös ofördragskmhet fianas icke, men ej heller äro en stor del af kyrkorna flitigt besökta: Protestaater och katoliker, kristne och muhamedaner samt buddhister umgås och göra affärer med hvarandra på det vävligasto sätt och komman heldre väl öfverens om denna verldens avcelögzenhbeter, än de täfla eller slå: om Gen andra verldene. I tidniogarne aftandlas alla trosformer med lika aktning. Det skulle vara ett fåfiogt försök om någon ville i San Francisco uppblåsa mnationalhat eller religiös fientlighet. Ingen kyrka monopoliserar affärerna, bildningen, undervisningsväsendet eller statens embeten. Det har dock fallit sig så att judarna göra de flesta inportaffirerna och att protestanterna innehafva de flesta embetena; Välgörenhetsanstalter finnas i mängd; men inga tiggare: Rärt-tämjaren. I Paris fins, utom allt annat märkvärdigt, en man som dresserar råttor. Denne råttornas Rarey heter Antoine Leonard. Rarey kunde på några få timmar kufva den vildaste häst; men så mycket svårare är det att, om man så får säga, göra folk af råttor, att Leonserd dertill behöfver 3 veckor: Med en liten vald trupp af fyrbenta akrobster plägar han vandra omkring på marknader i Paris granpsksp. Truppen har han i fickorna. När han kommer till tjenlig plats sticker han ned en käpp i jorden; på hans kommando klättra råttorna uppför och utför käppen, stå på hufvudet på spetsen af den, hänga fast vid tre ben, eiler till och med bsra två ben; samt göra en hop gysmnastiska konster. Förnämsta skrobaten är ena gammal kurre, som vari! engagerad hos honom i elfva år; Denne behöfver han ej stoppa i fickan, utan när han slutar en representation går han sin väg och låter råttan epringa efter honom: Ibland roar han publiken med att söka komma undar råttan; men i huru många krokar han äa springer följer råttan honom ändå alltid i hälarae. Han har varit bjuden 500 francs för den märkvärdiga råttan, men icke mottagit anbudet: — Vinkällrarne i Brässel ha hittills enligt polisförordming måst stängas kl. 12 1 på nätteraa; Nyligen upphäfde polisen denna tidsinskränkning. Följden har blifvit att nästan alla vinkällare numera stängas kl. half tolf på nattes, ty vär kunderoa få sitta qvar huru länge de vilja gå de hem tidigt: Det är bara den förbjudna frukten som smakar.