SLÄGTFEJDEN ELLER EN ARFTAGERSKAS SJELF-BIOGRAFI. (Forts. från föreg. Af.) XV, Ea haiftimma härefter satt jag i en fönstersmyg, hvars draperier voro nedfällda, då tvenne personer inkommo i rummet och vid ett af småborden tömde några glas vin. Troende att de härefter skulle sflägsna sig; höll jag mig stilla; men till min förskräckelse satte de sig nu framför elden och började ett samtal. Jag ämnade just beslutsamt gå min väg, då jag hörde min styffaders namn nämnas. — Ett makalöst vin! sade den exe. Cunninghams nyfödde son får ju ärfva den der egendomen i i Yorkshire? -— Jag tror knappt; det är ju två andra också, -— Ja, men den ena är flicka och den andre krympling. Inagendera af dem kan blifva någon farlig rival, i synnerhet den första, som är dotter till en man, som den gamle gubben hatar värre än sin värsta fiende; — Hatade, menar ni väl? Ingentiog är evigt. Dessutom gifter sig Meredith med flickan; och han skall rog taga vård om hennes eller rättare hans intressen. Jag undrar mycket på att Cunningham låtit honom få så stor magt öfver sig. — Han har väl varit tvungen dertill; tänker jag. — Den unga demen tyckes ej vara så menlös och torde ej gilla styffaderns val. — Ah; kon skall nog finna sig: Hvad kan dessutom en flicka göra mot två män; sådana som Meredith och Canningbam? Hvad de en