Dagens Nyheter – 17 oktober 1867, sida 1

Skatter, mera skatter! Skatter till staten, skatter till staden! Ständigt växande — tredubblade under den tiden som förflutit för nu lefvande medelålders män sedan de hunno till skatteåldern! Må vara att utskylder skola betalas till staten och staden. Menniskan kan icke utan några kostnader erhålla åtskilligt för alla gemensamt godt, såsom undervisning, lagskipnirg, de orkeslöses undehl, gatvlärgnirg, offentlig belysricg m. m. Men hvar och en gom bidrager till de gemerssmma utgifterna her också rätt att Ika medverka till besluten om deras användande — lika rätt, 1y det gäller icke blott ekonomiska fördelar, utan äfven moraliska, icke blott slägtets materiela välstånd, utan äfven dess andlisa väl, dess bildning, desa fullkomnirg. För närvarande är det ett mindre artal af landets invånere som välja rikets ombud och gom agör valen af städernss fullmäktige. I ena fallet är en stör mängd af natioren utesluten från all delaktighet; i det andra hafva de högt beskattade så stor rösträst att de lätt kunna öfverrötta da mindre bemedl:de. Följderna te vi: nästan öfverallt och i alla riktningar användas stätens ceh städernas inkomster i första rummet till de förmögnäres förmån och blott i andra rummet till de mindre bemedlades. Det herrskar allestädes missbelåtenhet häröfver. Detta missnöje växer med hvarje dag ja mera skerpt missförhållandet kännes mellan skatterna och tillgångarne att dem utgörs; Missnöjet gifver sig luft allt oftare. Ösebro, Kalmar, Halmstad hafva petitisnerat om den kommuaala röstberäkningers förändrande. I Stockholm arbetar en komite på ett förslag i samma syte. I Anderslöf förestår i morgon och i Eslöf nästa tisdag ett möte angående samma ämne. Mest har det varit ventileradt i Göteborg på talrikt besökta möten; Destia möten hafva fattat så lydande RBesolutioner. 1:o Mötet vill gifva ett uttryck åt det ällvarliga missnöje med kommunalbeskattningen, hvilket förefiones hos en stor del af stadens invånare; icke allenast hos dem, som äro, eller som befara att blitva oförmögne att bära de stigande skatterna, utan äfven hos dem, som anse rättvisan fordra en förändring af dermed sammanhängande förhållanden och som anse klokheten bjuda, att så snart som möjligt Jyssna till rättvisans röst. 2:o Mötet anser de väsendtligaste orsakerna till det allmänt rådande missnöjet vara: a) Kommönalskatternas nuvarande höga belopp och fruktan för detta belopps ytterligare stegring. :b) Den omständigheten att kommunalbidragen, enligt gällande lag, utan all jemkning uttaxeras i förbållande till bevillningen. c) Sättet för val af kommunalrepresentanter. 3:o För att häfva eller åtminstone mildra det sig alltmera utbredande missnöjet såväl med kommunalskatterna, som med sjelfva kommunalförfattniogarne och dessas tillämpning, förordar mötet följande åtgärder: a) Nedsättning af kommunalskatternas nuvarande höga belopp, derigenom att utgifterna inskränkas till det allra nödvändigaste och inkomsterna, så vidt ske kan, ökas. b) Revision af bevillningsstadgan till afbjelpande af deri befintliga felaktigheter (t. ex. med afseende på aktiebolags beskattning), hvilka i mångdubblad skala framträda vid kommunalbeskattningen. c) Begagnande af de utvägar till skattelindring för de mindre bemedlade, hvilka genom gällande kommunallagar och särskildt genom 8S 58 och 59 af kgl. förordningen om kommunalstyrelse i stad äro anvisade, samt, ifall dessa utvägar skulle finnas otiilräckliga för ändamålet, nödig ändring eller förklaring af kommunalförfattningarne. d) Reform af grunderna för val af kommunalrepresentanter, bestående dels uti en förändring af röstberäkningen och dels uti en förändring af valsättet, i ändamål att göra största möjliga antal väljande i verkligheten och ej blott skenbart representerade. 4:0. Mötet uppmanar stadens riksdagsmän, att vid nästkommande riksdag vinnlägga sig om att genomdrifva såväl möjligen behöfliga förändringar i bevillningsstadgan, som en reform af kommunallagarne, i den syftning, för hvilken mötet uttalat sig, och förväntar att stadsfullmäktige ofördröjligen skola till skattelindring för de mindre bemedlade vidtaga sådana åtgärder, som äro beroende endast af det sätt, hvarpå nu gällande kommunalförfattningar tillämpas. . 4:0. Mötet utser en komitå af fem personer, hvilken komit erhåller i uppdrag, dels att å mötets vägnar, på sätt de finna tjenligast, offentliggöra de beslutade resolutionerna, dels att, då omständigheterna göra sådant önskvärdt, utfärda kallelse till nytt allmänt möte. Denna komitå eger rätt att i händelse af afgång eller afsägelse sig sjelf genom val komplettera. Göteborg den 15 vktober 1867. E. Leijonhufvud. Fr. Th. Blomstrand. Alfr. Almen: Edvard Heymanj:or. Aug. Bark. tta ala fatt WH Mm dnr