Dagens Nyheter – 12 oktober 1867, sida 2

tt hr Jeansson vore orsaken till den dyra tiden, ich vidare förmodat, att om man blott på ett eller mnat sätt kunde förmå honom aatt taga skeden i ; rackra handen, så skulle i detta hänseende ändti igen allt blifva väl bestäldt. Men de ha då för sitt uppträdande valt en helt och hållet oriktig utsångspunkt, ty hr Jeansson råder lika litet som nåOM annan öfver konjunkturerna, af hvilkas beskafenhet följer antingen dålig eller god tid. Vi beklaga att hr Jeansson gifvit vika för våldet och således förbundit sig att till en viss samhbällskategori sälja mjöl för billigare pris än till andra personer, hvilket exempel spanmålshandlanden C. J. Borell lärer funnit sig föranlåten att efterfölja. Icke som vilja vi härmed hafva sagt, att vi missunna arbetarrne all lindring i sina bekymmer, tvärtom; men vi anse, att denna hr Jeanssons åtgärd utgör ett farligt prejudikat, som en annan gång kan mana till upprepande af samma våldshandlingar. : Tjufjagt. Från Helsingborg skrifves: Tisdagen den 1 dennez på morgonqvisten stannade ett på en rankig kärra och efter en nästan tröttkörd, utmagrad bäst åkande herrskap, bestående af en mansoch 2 qvinspersoner samt en gosse, utanför Röstånga fattigous för att der få tillaga sig en kärleksdryck i en rykande kaffekopp. I detsamma kommer en person ridande från Witstofta af Torrlösa socken, från hvilken den resande ihdustririddaren, hvars vagn gått sönder, stulit 4 vagnshjul och kastat dem sönderbrutna i laudsvägsdiket. Dåkarlen märkte sig vara eftersatt, störtade han ut och sprang af alla krafter utåt betesmarken, förföljd af den bestulne samt några andra i hast tillkomne personer, som dock ej kunde upphinna honom. Snart var hela trakten i rörelse och en skalljagt af mer än 50 man organiserad för att besätta åtskilliga punkter af skogstrakten kring Jällabjer och förnämligast för att hindra flyktingen att praktisera sig öfver Rönneå. Mest nytta gjorde ett koppel lössläppta jagthundar, hvilka jagade kring alla skogsoch bergsmarkens snår och af hvilka tjufven, som annars lätt kunde dolt sig i de afstort enris och skog tätväxte markerna, trodde sig vara jagad och blifva upptäckt, så att han ej vågade qvarstanna, utan fortsatte sitt lopp samt lyckades att praktisera sig öfver bron vid Foresta, der han likväl motades och måste kasta sig i Foresta å, som han vadade öfver, men greps derefter genast af en f. d. husar Alström; hvilken af tjufven vid gripandet illa tilltygades i handen af en knif. Den sålunda ertappade, hvilken enligt medhafvande betyg hette Carl Didrik från Hissmåsa af Torups socken, född i Skettilljunga af W. Wrams socken och .förut straffad för stöld, innehade ett guldur och flera effekter, hvilka jemte häst och vagn förmodades vara stulna. Dagen derpå affördes han jemte sällskap tilllänshäktet i Åkarp, der likväl ett af fruntimren, som befanns oskyldigt, genast lössläpptes. Testameute. Hemmansegaren Lars Svensson i Ryagärdet af Börstigs pastorat (omkring 2 mil från Falköping) och hans hustru Kerstin Andersdotter, begge numera aflidna, hafva bland annat förordnat, att af deras :efterlemnade. tillgångar 1,000 rdr rmt skola tillfalla elementarläroverket i Skara, på det sätt, att årliga räntan deraf såsom premium efter vederbörandes noggranna bepröfvande tilldelas tvenne för sedligbet, flit och gudsfruktan väl kände studerande, företrädesvis sådana, som äro fallne för och sinnade att egna sig åt församlingens och kyrkans tjenst. Spådom om 1868 års vädorlek, Hr N. M. L.. i Helsingborg (samma person, hvilken i slutet af förlidet år offentliggjorde en profetia rörande väderleken under innev. år och hvilken spådoza tll en början visade sig ganska trovärdig, men sedermera blef af ungefär samma halt som kongl. Vetenskapsakademiens almanackas) har till Kristianstadsbladet insändt en uppgift i stort, öfver huru nästkommande år skall komma att gestalta sig och lyder densamma som följer: 1868 års gröda blir i Europa så god, att blott 4 år på 50 blifva så ymniga och priserna i förhållande derefter billiga, men på det året blifver så stark nederbörd att på 50; är blott ett varit våtare, neml. 1841; men den afvexlande vätan med värma gör att allt får en stark vextlighet, både vinteroch vårsäd, gräs och klöfver; framdeles vill jag utförligare beskrifva de olika årstiderna.