förrän långt eft:råt; men att han ej afstått ifrån att göra sin sous födelse så offentligt känd som möjligt, fick min moder snart veta af tidningarne, hvaruti hona dagen efter hennes mans afresa läste följande tillkännagifvande: Om en sgons lyckliga födelse få vi härmed underrätta slägt och vänner. Shirley d. 6 juni. Malcolm Cunningham. Franciska Cunningham; född Aylmer. — Ack, utropade min moder och lät med en djup suck tidningen felia, jag undrar hvad min fader och Eleoaora skola säga; när de läsa detta, Måhända skall min moder; när hon ru vet hvar jag är; skrifva till mig, Om hon visste, huru lycklig en enda rad ifrån henne skulle göra mig, är jag gäker på att hon skull; skrifva, och det skulle också morfar göra; ren jag fruktar att jag aldrig mera får återse dem; — Morfar! utropade jag ifrån vaggan, bredvid hvilken jag satt, — ja, hvarför kommer din snälla morfar Jo ex ej hem och bor på Ellerslie? Jag skulle så gerna vilja gå till honom; ty Ellerslio är så vackert, och Betty säger att det en dag skall bli ditt: — Så du pratar; Bella: Betty får ej säga sådana der dumheter. Jag kowmer aldrig att bo bättre än hvad jag nu gör. — Hvarföre det, mamma? Vi ha egt många vackra hus, och det som vi härnäst skola bebo blir mycket vackrare än alla de andra; ty jag är säker på att det blir Ellerslie. — Tyst; barn, låt mig ej höra dig tala så en gång till; Betty får ej inbilla dig sådara der dumheter. — Dot är visst icke några dumheter; jag vet mycket väl ett ni en gång var en ståtlig