Tsikeriyheter. Innehåll: Hvad stående armåer kosta. — Betydelsefulla tal. Hvad den väpnade freden kostar synes af följande ur fullt tillförlitlig källa hbemtade uppgifter: Europas under fredstid tjenstgörande militärstyrka till lands består af 2,800,000 man; och under krigstid kan ett antal af icke mindre än fem millioner soldater uppbådas. När fred råder, kosta de europeiska staternas arm6er ungefär 1440 milioner rdr om året, det vill säga för en tiderymd af 10 år fjorton tusen fyrahundra millioner rdr! Österrike underhåller en stående arme af 278,137 man, hvilken kostar närmare 160 millioner rår pr år. Spanien betalar 76 millioner rdr för en här af 234,000 man. Frankrike aflonar 404,000 man med 252 millioner rdr. Italien bar uttömt sin skattkammare genom att årligen bortkasta inemot 120 millioner rdr för; att underbålla 221,320 soldater. Nordtysklands armöstyrka på fredsfot understiger aldrig 300,000 man och kostar omkring 144 millioner rdr om året. För ryska armens underhåll åtgår årligen en summa af 274 millioner. Evglands ordinarie trupper, milisen och de frivilliga, kosta för hvarje år ungefär 260 millioner rdr. Sverge använder omkring 20 millioner rdr årligen för underbållet af 33,000 man. I tisdags höll franske statsministern Rouber ett tal, hvars hufvudinnehåll redan meddelats i ett telegram och hvari han framhöll nödvändigheten af fredens bibehållande. Följande dagen eller i onsdags var en större fest tillställd i staden Reichenberg för österrikiske rikskansleren friberre von Beust, hvilken kort förut haft en sammankomst med Roubher;: Afven ban; v. Beust, yttrade sig vid nämnda fest i mycket fredlig anda: Uti hans tal förekommer bland annat följande: När det österrikiska folket hunnit repa sig efter de olyckor det utstått; ekall man finna, buru mäktigt deti rjelfva verker är; och vi skola på allt sätt söka låta fredens välsignelser komma detta folk till godo för att dess välstånd må växa. Blott hos ett arbetsamt folk, som är skyddadt mot nöden; gror friheten och slår rötter.s — Dylika tal af de båda statsmännen straxt efter ett sammanträffande med hvarandra anggifva tydligen att deblifvit ense om att kriget måste undvikas. p—