Oscar Adalrik Arpi.-) Upsala-sångens anförare. Hela verlden känner eller har åtminstone hört talas om våra dagars förflämste tenor i Parig, M. Tamborlic; primo amöroso på Opåera italien. Några landsmän stodo i våras en afton jemte många andra i queu utanför nämnda operas biljettlucka för att skaffa sigtillfälle att-få höra den berömde sångaren. Ett parfransmän i ledet framför dem funderade sinsemellan öfver Tamberlics : nationalitet; hvarvid den af dem; som tillfrågades; svarade den andre: Ma foi, je nen sais rien; mais sil nest pas italien; il doit åtre sutdois. (Sannerligen jag vet det; men om han icke är Italienare, så måste han vara Svensk..) Ar det icke i hög grad märkvärdigt och betecknande att ytterligheterna sålunda verkligen skola mötas, att drufvornas och drifvornas land skola hafva en föreningspunkt i sången? Nå ja, det är för öfrigt icke den enda punkt; i hvilken Sverige och Italien likna hvarandra; eller i hvilken åtminstone den; som andats luften söder om Alperna; kan finna här hemma en slående påminnelse om Italia la bella. Men en ting ega vi, hvartill icke ens sångens hemland kan framställa maken: det är den friska natursången; hos oss främst representerad af studentsången; och ex man kunna vi uppvisa, som letar sin likei alla länder: det är den nordiskt trygge och sydländskt eldige; den granitfaste och vulkaniske anföraren för Upsalasången; det är Oscar Arpi. Denna egendomliga dubbelnatur symboliseras förträffligast af en liten tingest; som under dessa dagar följt honom på hans segertåg till Paris; nemligen den silfverskodda taktstaf, med hvilken han leder sina gossar: Den har sin egen lilla historia. Väl tjugu taktpinnar af hårdaste ebenhoiz hade förgäfves motstått den nitiske instruktörens jernstarka arm och gudomliga vrede, när det ej gick som han ville ha det. En dag, när en första tenor gårg efter annan iöll in på oriktig taktdel; sprang den tjugondeförsta för ett väldigt slag mot pulpeten i bitar; Den syndige tenoren samlade tyst upp styckena; lärde sig sin stämma och presenterade följande dag åt den försonade anföraren den gamla kommandostafven, men med knapp och lifband af tjocktsilfver, på hvilka man läste och ännu läser orden: semper idemp och bira et studio, samt Oacar Arpis pinne, hvilket senare numera är det klassiska namnet: Den godmodiga piken sväljdes med förnöjelse af mottagaren; två minuter senare sprutade vulkanen åter eld och lågor; pinnen for som en ljungeld i pulpeten; det blixtrade och small, — men se; den höll; och den har troget hållit sedan dess: Det är med denna lilla trollstaf Oscar Arpi under ett och ett halft decennium sammanbållit Upsalasången och med den uträttat saker, som stå ensamma i vår senare kulturhistoria; och i den ligger äfven sammanträngd hans förnämsta styrka: Ty om äfven denne typiska yngling; denne vrede Achilles; såsom han af en talare kallades vid afskedet från Upsåla i augusti; icke saknar sin Achilles-häl — och att han har en sådan, skall den opartiske nödgas medgifva; som t: ex: iakttager det tempo; i hvilket han stundom leder sångens luftiga fötter — så må dock medgifvas, att en sådan förmåga att sammanhålla och tvinga med sig; ofta kanske emot ens vilja, samt att gifva entusiasm och fart åt utförandet finnes väl hos få och ses med saknad eller afund af mången. Arpi har icke skapat studentsången; den härstammar redan från seklets första årtionden, då Heffaer skref sina berömda enkelt storartade marscher. Sedan hafva Nordblom och Tullberg; hvilken senare; till tack för sina bemödanden; på Flottsunds vindbrygga utnämndes af Carl Johan till hofpredikant; samt efter dem förnämligast Engström; Josephson och den oförgätlige Meyerberg bidragit att lägga grunden till det verk, som ÅArpi under femton år lyckats utföra. Han valdes nemligen till sånganförare vid 1852 ) Vi tillåta oss att från vår förträffliga kollega Ny Illustrerad Tidning låna skildringen af en man, hos hvilken bör räknas till en af de största och minst vanliga förtjenster att på samma gång han med entusiasm verkar för en gren af de sköna konsterna vårdar han med lika nit och erkänd skicklighet sitt kall såsom undervisare i