Charad, Mitt första herrskar öfver hela jorden Med mäktig spira öfver rik och låg, Och ej i södern, ej i kalla norden, En starkare, en öfverman det såg. Det spränger fängselportens riglar fasta, Det lagens stränga bokstaf vränga kan, Och dock vill ingen menniska det lasta, Tvärtom det älskas utaf hvarje man. Men vill du veta hvad som är mitt andra, Så läs hvad om mitt första skrifvet är; (Ty ingen lär författaren väl klandra, Att han på detta sätt sig spar besvär.) Det finnes uti nästan alla länder, Och uti mången skapnad kring det går, An är det tungt, än lätt, ja ofta händer, Att det af tunna pappersblad består. När form mitt första tager af mitt andra — Hoc est: När som mitt andra af mitt första är — Det börjar rundt kring vida verlden vandra, Ur hus, i hus — iör alla är den gästen kär. — Väl är mitt andra omtyckt hvart det länder, Men mest när det uti mitt förstas färg sig klär, Ty det mitt hela är, och hur du vänder, Mitt första, andra, hela dock detsamma är. Carl Gustaf: Uttydning i n:o 818: att arRRN 0s NA N RRENO RR