Dagens Nyheter – 7 september 1867, sida 3

rag. Fn ehe Innehåll: Förändring inom danska ministören. Revolutionen i Spanien. — Om fördelniögen a österrikiska monarkiens utgifter. Danske ministern för kyrkooch undervisninzs väsendet C.S.T. Rosenörn-Teilman har blifvit justi tieminister och den portfölj, han hittills innehaft lemnats åt biskopen öfver Aalborgs stift P. C Kierkegaard: Om revolutionen i Spanien föreligga inga nyare underrättelser: Dock synes densamma ingalunda vara så undertryckt, som de officiela organern: låta påskina: Till utbrottet af befolkningen: missnöje har det katolska partiets program vä sentligen bidragit. Detsamma begär nemliger inqvisitionens återställande; accisens förhöjande förbud mot allt slags arbete och handel om sön: och helgdagar: Insurgenternas program deremof inaebär löftet om inkallandet af lagstiftande cortes, valda på grund af allmän omröstning, om frihet; laglig rätt, afskaffande af accisen och konskriptionen; skatteminskning; privilegiernas upphäfvande och rättsväsendets förenkling. Hvad som för närvarande utgör föremål för det allmänna intresset i Österrike är frågan om möjligheten att bringa en öfverenskommelse angående fördelningen af den österrikiska monarkiens utgifter mellan densammas båda hufvuddelar till stånd; Det tyckes som skulle de deputationer, hvilka hafva detta ärendes uppgörande om hand; icke kunna åstadkomma ett tillfredsställande resultat. Ungrarne tillbakavisa till och med ganska billiga fordringar. Således ha deputationerna ännu på långt när icke blifvit ense; Det är temligen tydligt att statens utgifter måste fördelas på rikets tvänne hufvuddelar, och bland utgifterna -spela räntorna å statsskulden en framstående roll. Men ungrarne vilja icke göra några större tillskott till statsskuldens amortering. För att emellertid undgå en långvarig strid, som i alla fall svårligen skulle leda till någon uppgörelse, har man föreslagit följande utväg: deputationerna skola endast öfverenskomma om vissa principer för statsskulds-räntans fördelning och öfverlemna detaljerna till de båda ministörerna, som sedan skola ega att framlägga förslag i ämnet till de två representantförsamlingarne: