Dagens Nyheter – 28 augusti 1867, sida 2

fediga eller oriktiga begrepp om ett ock anat: Som exempel härpå berättar Figaro: Beter besöket vid Frederiksborg träftadevi n ung fransman, som; efter att ha suttit länge ch grubblat i den vagn; hvaruti vi fortsatte esan, plötsligt utbrast: — Jag tror inte att det slottet har brunnit: Då vi frågade hvarför han trodde så svarade an att omkring ett halft tjog älekvärda Freleriksborgare hade fått tag i honom, och alla hade de talat om slottet, nen på sådant sätt, att hvar och en af dem bade förlägt den stora eldsvådan till ett olika år. Den första hade börjat: — Monsieur; det är 10 år sedan det der vackra slottet brann upp: — Ah! hade fransmannen sagt: — Monsieur! upplyste Frederiksborgaren n:o 2, för 8 år sedan brann detta vackra slott upp: — Oh! hade fransmannen sagt: Och så hade det fortgått till dess att slutligen den siste af Frederiksborgarne hade bragt oredan till dess högsta punkt genom att upplysa att för ett år sedan hade alltsammans brunnit upp, med undantag af kyrkan och slottet. — Så hade åtminstone fransmannen uppfattat det; och han funderade nu på att sjelf tända eld på slottet för att blifva säker på att det hade brunnit der: Annu en anekdot: Under en utfärd hördes följande sarttal: Combien portere vous vous ? Dieu merci, tres bonir Vous ötes n å Paris? Non je suis de Kallundborg! Aa; lad os saa for Fanden tale Dansk; jeg er jo fra Kjöbenhavn! En särdeles intressant läfling har nyligen försiggått uti expositionsbyggnaden i Paris. Såsom bekant, pläga alla tillverkare af brandfria och för tjufvar oåtkomliga kassaskåp påstå att deras konstruktion af dessa nyttiga persedlar är den enda rätta och fullt betryggande. Engelsmännen; som sedan lång tid tillbaka varit hemsökta af de fintligaste tjufvar — hvem har icke hört talas om den systematiska utbildning af tjufveriyrket; som under många år fortgått i London? — häfva naturligtvis haft större skäl än något annat lands inbyggare att söka sätta sig i säkerhet mot obehörigt intrång i sina resp. kåssakistor: Alltså inåste de i afseende på detta slags fabrikat stå högre än hvarje annan nation; tänker ni; värde läsare; — Ja, så tänkte äfven vi; till dess vi genom följande händelse; som finnes omtalad i flera öss nyss tillhandakomna utländska tidningar; blifvit öfvertygade om vårt 1 sg. En amerikanare och en engelsman, båda utställare af kassaskåp; ingingo nyligen i Paris ett vad: 15,000 frarici skulle tillfalla den af de båda; i hvars skåp man med användande af för ändamålet lämpliga verktyg kunde på kortaste tid bryta sig in; De båda täflande skulle personligen utföra försöken; dervid begagna fullkomligt lika verktyg samt börja arbetet på samma gång: Den som först kunde framvisa ett af de segertecken; som blifvit inneslutna i hvartdera skåpet; skulle anses vara den vinnande: Såsom öfverenskommet var; skedde äfven; och efter förloppet af fyra och en half timma hade amerikanaren eröfrat den i det engelska skåpet förvarade trofeen; under det att engelsmannen å sin sida ännu icke hunnit öfvervinna de första svårigheter som lade hinder i vägen för ett inträngande i det amerikanska skåpet: Engelsmannen måste betala dea öfverenskömne summan af 15,000 francs; Men denna olycka var ett intet mot en annan; äfvenledes en följd af det ödesdigra vadslaget: De 2:ne skåpen qvarstå på expositionen och bära vittne om Amerikas öfverlägsenhet i fråga om denna industrigren: En spirituell person, som tagit de båda tingesterna i härmare skärskådande; beskrifver dem sålunda: Det amerikanska kassaskåpet ser ut såsom en man, den der varit ute i ett slagsmål och fått åtskilliga skråmor i ansigtet, utan att likväl ha lidit något allvarligare mehn; under det att det engelska förefaller såsom en varelse; ur hvars kropp man bortryckt hjertat. Notts) RF Gå alltid på venstra trottoaren, när ni går på gator, der trottoarer finnas.