Dagens Nyheter – 28 augusti 1867, sida 1

och undanbad sig äran; men konungen lyssnade icke derpå, utan vände sig till herr Erik Krummedik, som stod något på sidan om honom och bad honom; som var erfaren i mångahanda; säga huru det tillgick hos andre herrar; när en marsk skulle insättas i sitt embete; — Så plägar dervid tillgå — svarade herr Erik — att I skolen gifva honom en staf med guldring på och säga honom; huru han skall förestå sitt embete. — Stafven skall han genast få — vidtog konungen — men ringen kan han icke nu bekomma! En liten hvit staf frambars nu till konungen; som räckte den åt herr Carl; hvilken knäböjande mottog den: Men han dröjde qvar inför tronen, som om han ännu väntat på något. Konungen såg frågande på honom: — Fordom var det sed — sade då herr Carl — att konungen gaf rikets drots och marsk någon hjelp i slott och län att upprätthålla deras vigtiga embeten: — Minnen mig ieke på dessa tider, herr Carl Knutsson — afbröt honom konungen lifligt — vi hafva ingen lust att skapa en ny Bo Jonsson; för att pröfva på detsamma som vår moders farbroder konung Albrekt: — Och hura viljen I då; herre konung; att drots och marsk skola kunna utöfva den makt, som I hafven förlänat dem; och som deras embete kräfver? — Jag vill gifva eder ett råd; herr marsk — sade konungen med em blick och en Min; hvari man ville läsa både hån och förakt —