Dagens Nyheter – 27 augusti 1867, sida 3

giftermålsförbindelsen mellan grefvens dotter och unge Magnus Bengtsson; ett ämne som biskopen icke ville lemna; oaktadt grefven visade alla tecken af otålighet: — Såsom en man af ära och tro — sade den ohjelplige biskopen och stannade; just som de kommo intill de ofrannämnde tre herrarne — vill icke grefven af Eversten och Novgarten rygga sitt löfte och sitt gifna ord:.. Hören I; brorson Bengt, det synes mig vara tid på att med allvar tänka på bröllop; vare sig nu att vi om några ögonblick i eder se Sverges rikes drots eller marsk; så är dock ett tillfälle för handen; som ger ökad glans åt förbindelsen mellan vår och grefvens ätter..: Grefvens stolta och ädla anlete var hvitt; som hermelinsbrämet kring hans violetta sam;metskappa; och hans läppar darrade; när han såg den vilda, lidelsefulla elden i riddar Bengts öga: Gamle herr Christer befriade honom åtminstone för ögonblicket från att afgifva ett bestämdt svar, i det han sade: — Högt fröjdar sig mitt gamla hjerta vid tanken på denna förbindelse; ty jag menar att vi alla i botten förstå hvarandra; och kunna enskilda fördelar förbindas med de offentliga, så är det ju alltid önskligt. I; Jöns Eriksson — tillade han derpå vändande sig till denne oeb liksom fortsättande; der han af biskopen blifvit afbruten — I hafven då talat med vår nådige herre i detta ärende? — Det hafver jag — svarade f: d; fogden med sin vanliga leende blick ehuru icke med fallt samma fräcka uppsyn som fordom — det hafver jag, och är jag fullt af samma tro som vår nådige herre, att det hädanefter: skall bero