RN ——————————A — —LLLLtrrrirr upp på Själagårdsgatan; der de snart stannade framför köpman Gellinks hus. Svennen fattade tag i den stora portklappen, och ekdörren öppnades inifrån. Hans jättelike ledsagare följde honom och så slöts porten till efter dem. De hade dock icke tagit många steg; förr än från alla håll; både nedifrån och uppifrån och från sidorummen beväpnade män framstörtade, hvilka inom några ögonblick åter hade fängslat den kämpastarke mannen: En liten spenslig man kom fram med en tänd fackla och lyste fången i ansigtet: — Välbekommet; Belgsting — sade han med en mjuk stämma — den svage och föraktade kan ock någon gång få ett ord att säga: Jag skall na bättre än vid Jungfruhamn minna eder på Wäsbyäng och det lilla vänliga rummet; der I för ett par år sedan lät eder gode vän få sitta i veckor; ja veckorna fem; och tänka på allt som fordom timat och som vållat hans ofärd :.. Stigen dristeliga på; rike Belgsting; stigen dristeliga på::: det samma rummet skolen ock I nu beträda. Sedan han hånleende yttrat detta; gick den lille med lätta steg trappan uppför; och beväpnade svenner tvungo Belgsting att följa: Man stannade öfverst på vinden; Här sköt den lille fackelbäraren upp en dörr; och en smal gångbro af trä visade sig: Denna gick utom husgafveln upp till ett litet rum, försedt med galler, allra högst upp under takåsen: Öfver denna gång fördes fången till sitt nya fängelse: Denna syn mötte Herrman Berman; när han stannade framför fönstret i sitt rum; som låg straxt nedanför på en knapp famns afstånd