steg åt slottet till: -Herrman gick fram och åter framför huset, fast besluten att afbida svennens återkomst. Mycket länge dröjde det heller icke; förr än denne återkom; åtföljd af en hel skara beväpnade svenner: Han stannade framför huset; bultade på porten och befallde i konungens namn; att den skulle öppnas: Befallningen förnyades ett par gånger, hvarpå långsamma steg hördes i förstugan innanför; och porten öppnades: Svennen som öppnat var en gammal man; som med sömnig stämma förklarade sin förvåning och sin förtrytelse öfver att blifva uppväckt midt inatten; men konungssvennen och Herrman hade intet öra derför; utan befallde honom att skaffa en fackla, hvarpå samtelige begåfvo sig trapporna uppför; vägledde af Herrman; Denne fann lätt på vinden dörren ut till gångbron och snart stodo de framför ingången till det lilla rummet under takåsen. Dörren till detta rum stod oläst; och de gingo obehindradt in: Det var tomt; och all spaning efter den försvunne var fruktlös: De genomsökte hela huset; En mängd af herr Bengt Stenssons svenner funnos; ehuru riddaren sjelf först följande dagen skulle taga huset i besittning; men intet spår efter den fångne syntes till: Ett par timmar derefter satt Herrman Berman till häst; för att lemna hufvudstaden: I porten mötte han en af mäster Henriks gesäller; en lång karl med. ett enfaldigt ansigte: Han påstods förstå och veta mer än vanliga menniskor: Herrman kunde icke återhålla en fråga; om mannen visste; hvad som blifvit af den olycklige fången, om hvilken redan hela grannskapet talade;