Dagens Nyheter – 20 augusti 1867, sida 2

systrakloster; då skullen I ej haft bjerta att ens ett ögonblick fördröja för honom och eder sjelf återseendets glädje. Medan munken talade; hade Agnes sjunkit på knä framför madonnabilden: Hon bad en kort bön; och när hon stod upp; lågade en eld af beslutsamhet i hennes stora blixtrande ögon: oo — Herrman; Herrman — sade hon och sam manknäppte sina händer; ännu stående framför madonnan — måtte aldrig din kärlek till mig blifva mindre derför att jag nu fyller ditt bjertas bön: ;: . Det rasslade till; liksom när ett svärd med hastighet drages ur skidan, och när Agnes såg upp träffades hennes blick af Herrmans höga gestalt; som ilade fram mot munken: ooo Så skulle dock min klinga dricka ditt svarta blod, du lede bedragare! — utropade han; i det han störtade fram och måttade ett hugg mot munken; Denne, som stod tätt invid en pelare; och till en början höll på att förlora all besinning vid det plöteliga uppenbarandet af Herrman Berman; återfick nätt och jemt så mycket välde öfver sig sjelf; att han kunde springa åt sidan och sålunda undgå det mördande hugget: — Nåd, nåd; ädle Herrman Berman — stönade munken bakom pelaren — jag är nu en medlem af den heliga Franciscos brödraskap; och du drager kyrkans svåraste straffdom öfver dig, om du kommer din hand vid mig..: — Så sannt jag lefver — genmälde Herrmann — kommer du icke med lifvet härifrån; dolde du ock din eländiga kropp under erkeengeln Michaels mantel, Förtvians mod ingaf mannen utomordentliga