Dagens Nyheter – 20 augusti 1867, sida 2

krafter. Han skyndade från pelare till pelare och stod så alldeles invid den; som var närmast luckan i golfvet; Men Herrman var också i samma ögonblick vid hans sida; och inseende den förföljdes afsigt att genom golfluckan söka sin räddning; sökte han med foten tillsluta denna; under det han icke ett ögonblick förlorade honom ur sigte;s Munken låtsade då att fly ut åt trädgården, men knappt hade han derigenom lockat Herrman från luckan; förrän han pilsnabbt vände omkring den yttersta pelaren och ilade tillbaka: Med en vighet och smidighet utan like tog han ett hopp från pelaren nediluckan; Herrman sprang fram och ett hugg af hans svärd träffade munken i sidan; just som denne gled nedigolföppningen. Herrman stod i begrepp att stiga utför trappan och fullborda sin blodsdom; då en hand fattade hans och drog honom bort: Det var Agnes; som efter den första bedöfvande öfverraskningen gjort våld på sig, för att återvinna herraväldet öfver sig sjelf; — Herrman; Herrman — utropade hon — lemna den eländige åt Guds dom eller lagens : . : dina händer få icke fläckas af hans blod ::: — Säg mig — fortsatte hon, sedan Herrman fattat hennes händer och följt henne fram emot ingången, der solljuset med sin fulla styrka kunde falla på det bildsköna anletet — säg mig, om detta; som tilldragit sig för mina ögon; är en dröm; eller om den hand som jag håller i min verkligen är Herrmans hand :;;:; Så har då Guds moder ännu en gång sändt dig till mitt beskydd: — Gud och hans helgon — afbröt henne Herrman --varo evigt prisade; som styrde mina