Dagens Nyheter – 12 augusti 1867, sida 3

) källa; följande till en af de större tyska tidningarne: aUrsprungligen hade drottning Victoria inbjudit franska kejsarparet att öfvervara flottrevyn vid Spithead; och meningen var att hon ejelf sednare skulle inkognito besöka verldsexpositionen i Paris: De underrättelser som ingingo angående Maximilians öde hindrade utförandet af dena förstnämnda planen: Louis Napoleons gemål är för öfrigt a bad sailor — står icke i något godt förhållande till hafsguden och kunde derföre icke gerna vara med vid revyn: Man kom derföre öfverens om att kejsarinnan i stället: skulle aflägga ett två dagars besök i Osborne: Under sin vistelse derstädes sökte hon förskafa sig visshet angående de papper, hvilka röra erkehertig Maximilian och som lära vara lemnade i drottningens vård. Man fäster i Tuilerierna mycken vigt vid dessa papper och ville på detta sätt, om möjligt; komma åt dem. Kanske erinrar man sig att det en gårg varit tal om att gifva erkehertigen en betydande roll i hans hemland; Om denna fråga öfverensstämde med de napoleonska planerna; lemnar jag derhän: I de ifrågavarande papperen kunde emellertid finnas något, som hade afseende på detta ämne. Man tycktes anse i Tuilerierna att ingen lämpligare person kunde användas för denna delikata beskickning än kejsarinnan sjelf; eftersom fruntimmer alltid kunaa mera förtroligt meddela sig med hvarandra än med personer af det manliga könet. Resultatet af besöket i Osborne har dock icke blifvit sådant, som franska bofvet hoppades: Drottning Victorias resa till Paris tyckes till och med komma att blifva inställd: — Besynnerligt är verkligen att engelska pressen förbigick kejsarinnan Eugenies påhelsning med nästan fullkomlig tystnad; Att åandra sidan Napoleon måste ha varit synnerligen angelägen om att; före mötet i Salzburg, komma i besittning af de omtalade papperen; är naturligt: Man har redan börjat utgifva den olycklige Maximilians efterlemnade skrifter. Af dessa ha redan de fyra första banden utkommit under titel: Aus meinem Leben; Reiseskizzen,Aphorismen und Gedichte. De äro uppställda i form af en dagbok och innehålla reseskizzer. I tvenne band skildras en resa till Spanien; som erkehertigen gjorde under sommaren 1851 ombord på fregatten Novaraaw: Det tredje bandet omfattar: ett vistande (år 1852) på Sicilien; Baleariska öarne, i Valencia och Murcia, i Lissabon och på Madeira. Det fjerde bandet innehåller Galloafrica, en resa till Algier; från sommaren 1852, och ein Stick Albaniena från sommaren 1853. Från Mexiko skrifves, att den preussiske gesandten derstädes gifvit en tysk läkare i uppdrag att balsamera kejsarens kropp: Men de liberala skola ha förbehållit sig denna rätt, sägande att de; eftersom Maximilian vore död; ville gifva honom alla de hedersbetygelser, som tillkomme en erkehertig af Osterrike. Maximilians kropp förflyttades derefter till Vera Cruz, för att öfverlemnas till befälhafvaren å den österrikiska fregatten Elisabeth. I Salzburg sysselsätter man sig ifrigt med att sätta vinterslottet derstädes i stånd; för att emottaga franske kejsaren vid hans besök hos Frans Josef; Arbetena fullföljas dag och natt i slottets norra flygel. Den turkiska regeringen skall; enligt en notis i tidningen Memorial dipl: redan hafva fattat definitiva beslut i fråga om Kretas angelägenheter; men dessa beslut skulle först offentliggöras i Konstantinopel; för att det icke måtte se ut som om Porten gifvit vika för den europeiska diplomatiens påtryckning: Turkiets medgifvanden sägas vara följande: 1) En komite; hvari äfven ombud för stormakterna deltaga; nedsättes för att undersöka kandioternas klagomål. 2) En notabel församling; som har att uttala kandioternas önskningar; skall sammankallas. 3) En kristen guvernör öfver ön skall utnämnas. Om dessa meågifvanden hade blifvit gjorda redan vid upprorets början, skulle utan tvifvel mycket blod sparats: Kandioterna hafva nu fått ett nytt stöd i Nordamerika; hvars kongress uppfordrat unionsregeringen att göra Porten bekant med nordamerikanarnes sympati för Kretas sak och uttala den förhoppningen; att Porten i sitt handlingssätt derå skall göra afseende. Under sin vistelse i Wien har sultanen i en särskild audiens mottagit påfvens sändebud vid det österrikiska hofvet: Sändebudet har dervid framlemnat ett af påfven egenhändigt skrifvet bref till sultanen: Den helige fadren uttrycker häri sin varma tacksägelse för det skydd sultanen låtit komma de katolska kristna i Turkiet Telegrafnyheter.