Dagens Nyheter – 12 augusti 1867, sida 2

eller skilja honom från eder och från Sverge: Det faller mig dock underligt före — tillade han efter ett uppehåll — att mitt första ord till eder skall blifva en varning. — För hvem eller för hvad viljen I då varna mig; riddare? Jag menar att vi nu skola med lust skifta svärdshugg med konung Erik! — Konung Erik är nu som bäst på väg till Stockholm! — genmälte riddaren — Jag har skyndat genom natt ech dag att underrätta eder derom: Med tio skepp har haa seglat från Köpenhamn; sjelf befinner han sig på skeppet Rosenkransen. — Konung Erik på väg till Stockholm — sade Engelbrekt eftertänksamt, men tillade sedan — nå väl; vi hafva då här vid Lagaån funnit målet för vår färd; så vida icke herrarne derborta i fiendelägret ämna sig norrut; då månde vi ännu töfva här något litet. — Hvad de skånska herrarne beträffar; gom hafva samlats här — vidtog Broder Svensson — så lära de visst vilja dagtinga; om jag eljest blifvit riktigt underrättad. — Det skola vi snart komma att se! — menade Engelbrekt: — Vi vilja bjuda dem till hvad vi kunna; De skånska herrarne önskade dock ingenting högre; än att få dagtings, och denna önskan blef allt lifligare i mån som de fingo kännedom om den svenska härens styrka: Efter ett par dagar slöts också ett stillestånd, och Engelbrekt med -bondehären tågade åter norrut: Sverges rike var fritt; de grymme fogdarne fördrifna eller gjorda oskadliga, deras borgar eller; som rimkrönikan uttrycksfullt kallar dem; deras nästen voro antingen nedrifna och upp