Dagens Nyheter – 12 augusti 1867, sida 1

den se ett stort läger, som var uppslaget mid emot slottet: Herrman red vid Engelbrekts sida; och han såg en ljusning af tillfredsställelse i hans anlete: — Månde jag af uttrycket i ditt anlete, Engelbrekt — sade Herrman — döma till dina tankar; så komma vi här att strida på öppen mark? — Så vidt, som konung Erik sjelf finnes derborta — svarade Engelbrekt och pekade utåt det fiendtliga lägret — så vilja vi här i Guds namn våga en strid. — Och huru vet du; att konungen finnes här? — Redan medan jag låg framför Axevalla — genmälte Engelbrekt — fick jag bud och bref från den ädle riddaren Broder Svensson; att konungen samlade folk i Skåne; och derför har jag skyndat hit neder; Dock trodde jag förr; att konungen skulle dragit oss till mötes inom vårt landamären; än att han gkulle bida oss här: Men han må råda för sig! Det gäller nu att finna en öfvergång öfver ån; sedan vilja vi pröfva svärden; och månde jag då hafva hållit ord; konung Erik; att vi ännu en gång skulle mötas. i En stunds tystnad inträdde; hvarpå Engelbrekt tillsade Herrman att rida upp efter åstranden och söka ett lämpligt öfvergångsställe; och denne skyndade genast att efterkomma befallningen; Engelbrekt lät så hären lägra sig; allt eftersom de serskilda afdelningarne hunno fram: Efter väl förrättadt ärende återkom Herrman; och de underrättelser han tillika medförde om fiendens ställning; bestämde Engelbrekt att redan följande dagen gå öfver ån och tåga fram emot. konungens läger: Alla anordningar vidtogos; härens höfvidsmän