Dagens Nyheter – 9 augusti 1867, sida 2

komma efter; Jag sade honom att I sjelf; grefve Hans; vore här på slottet, men då sade ban: så mycket bättre, då vill saken blifva lätt uppgjord! Grefven tycktes noga öfverväga svennens ord; men gaf så befallning om; att Mårten Gråbo skulle tillkallas: Svennen försvann; och en stund dersfter inträdde fogden. — Jag älskade tro — sade grefven till denne — att mina befallningar noga efterlefts här på slottet och i slottslänet? — Efter bästa vett och förmågal — svarade fogden bugande; men ärligt blickande sin herre i ögat. — I hafven så icke på edert samvete; Mårten, något hvarför I kunnen anklagas :;:;.? — Nej! — Nå väll — återtog grefven med fast röst — låt sadla min häst och låt några svenner sitta upp. En stund derefter red grefven ut från slottet och tog vägen norrut åt Semb till: Något öfver en halftimma hade förflutit, sedan grefven drog ut; så hördes en hornstöt från vakttornet; och en sven skyndade in till fogden för att anmäla Herrman Berman, som begärde blifva insläppt på slottet: Fogden tycktes vara tveksam; men Melcher Gjordsson som var närvarande, skingrade alla tvifvelsmål, och vindbryggan fälldes, och Herrman och Erik redo in på Oppensten: — Hafven I haft tidender norrifrån; fogde? — sporde Herrman, sedan han stigit af sin häst och lemnoat den åt Erik. (Forts:)