Dagens Nyheter – 9 augusti 1867, sida 1

ENGELBREKT ENGELBREKTSSON, HISTORISK ROMAN I 2 DELAR, Af 0, GEORG STARBÄOK. ANDRA DELEN: (Forts. från föreg. Af.) — Säkert har han ock sorger, som tynga på sitt hjerta : ;t — Jo jo, den varan räcker till åt enhvar! Gertrud gick och fogden öfverlemnade sig åter åt sina afbrutna funderingar öfver den förunr derliga tiden; i hvilka fanderingar dock numera mot hans vilja den tyste, mörke munken intog ett framstående rum; Men Gertrud kunde icke låta bli, när hon gick förbi den del af slottet; der bönehuset låg, att helt flyktigt kasta en blick genom nyckelhålet: Hon hade dock knappast mer än hunnit fatta denna tanke, då dörren sagta rörde sig på sina gångjern; och en hög, men mörk gestalt trädde ut ur bönkapellet. Gertrud flög till; som hinden; när en plötslig skugga kastar sig öfver hennes väg. Men när hon slog upp sina ögon och närmare fästade dem på mannen; försvann hennes fruktan och hon blickade deltagande upp på honom: Det låg också någonting så genomolyckligt i dennes blick och nela utseende, att hennes bjerta måste röras deraf, men icke uppröras såsom till vrede öfver den fiende; hvilken kunnat vålla så mycket ondt; utan till vemod. Der låg ett visst uttryck af frid derjemte i det gamla, fårade angigtets Fan hade säkert kämpat hårda