Dagens Nyheter – 7 augusti 1867, sida 2

ENGELBREKT ENGELBREKTSSON HISTORISK ROMAN I 2 DELAR, Af 0, GEORG STARBÄOK, ANDRA DELEN: (Forts. från föreg. JF.) — Om jag känner? — började gubben; — Väl känner jag Otto Snapp och hvad han hä bedrifvit; ehuru visserligen han hopat mera odåc på sitt samvete; än hvad män veta att tal: om: Knappast lärer roycket skilja mellar konom cc fogden deruppe i Dala; Jösse Eriksson. Icke är jag den ende i denna bygd som kissar till Gud och alla helgon öfve Rumlebars fogde: Gub er torkade med afvighanden bort er tår ur 5 öga: — Dr på Hakarps kyrkogård ligger mir ende son — fortsatte han: — Fogden slog honom ibjäl för det han ville försvara sir syster ;:. och hon, min dotter dog en ärelö död på Rumleborg ::.! Men fjerran ligga redar da tiderna, ålderas snö ligger numera mellar mig och dem; Dock tänker jag stundom derpå och de sista händelserna hafva gjort de gamlt lefvande : : : — Men dessa sista händelser röra dock icke dig sjelf? — Icke mig mera än alla, om icke derföl alt jag de sista åren; sedan bus och hem tagit: ifrån mig, hall mitt bröd hos kyrkhberren ::: — Oc: kyrkherren!:::; Har då borgfolke vågat elrzcta sin hand äfven mot den helige kyrkan! — Man sade dock mig; att::: — I sakolen höra; huru allt tillgått ::: De