Dagens Nyheter – 6 augusti 1867, sida 1

I gjort det böra ha funnit mötet onödigt ur den synpunkten; ty det medvetandet; att svenskar och danskar verkligen tillhöra semmea folkslag kan sannerligen icke undgå att vara fullt lefvande; åtminstone hos skåningarne. För dem är ju Köpenharcn väsendtligen hufvudstaden. Det är dit de fara för att roa sig, dit de resa för att handla siva kläder, eina specerier, sina lyxartiklar, och der återfinna de sin egen dialekt samt blifva nästan bättre förstådda än i det öfra Sverge: ; Men om också mötet icke beköfdes för alt vinna det syftemål, som inbjuderne hade angilvit, så var det dock ur andra synpunkter nyttigt. Det är alltid godt; att de genom de monarkiska institutionerna skiljda folken komma vänligt tillsammans och befästa gammal vänskap eller knyta ny bekantskap; och det är alltid en helsosam vede:qvickelse för en hvar alt göra en liten resa, och få böra musik och sång, och blifva bringad i en högre stämning genom snillrika mäns yttranden. Det förekom många sådana vid festen; Somliga afgåfvos af män; hvilka gjort till sin lefnads uppgift att befrämja Sverges och Norges poliviska förening med Danmark. Desse män, som utmärka sig, likt många poeter och fantasibegåfvade personer; för en viss blindhet, skola troligen se i sammanströmmandet af så mycket folk till festen vid Ringsjön ett bevis på, att alla de der församlade, eller åtminstone flertalet af dem, jemväl önska en politisk förening mellan alla de tre nordiska länderna. För andra än dessa fantasiens män, hvilka äro behäftade med en fix ide, behöfver det icke bevisas att önskan om en sådan förening är lika fremmande för alla de tre folken och såväl i Norge som i Danmark ansedd för en komplett dårskap af alla, utom på sin höjd ett par eller trehundra personer i hvartdeia landet. Efter dessa erinringar meddela vi här de telegrammer, vi i går erhöllo angående folkfesten vid Ringsjön: HELSINGBORG den 5 aug. HFolkmötet i går var utomordentligt storartadt och lyckadt samt besökt af oräkneliga folkmassor. Mötets anda var utpregladt nordiskt skandinavisk. De officiella talarne voro: professor Hamilton från Lund, mötets ordförande, som talade för Nordens konungar; docenten Dar från Kristiania för en enig och samdrägtig anda i norden och riksdagsmannen Ola Jönsson i Kungshult för danska Slesvig, hvarpå redaktör Ploug svarade med att utbringa ett: lefve Sverge! Sedan ordet härefter förklarats fritt; uppträdde d:r Aug. Sohlman och höll ett tal för den nordslesvigska qvinnan; pastor Feilberg för ungdomen i Nordslesvig; hjulmakaren Jörgenssen; slesvigare, för treenigheten i norden; kandidaten Luno för norrmännen; lektor Blomstrand för Danmarks Nordiska samfund; dr Rosenberg för Sverges och Norges Nordiska nationalföreningar; snickaren Rorup från Köpenhamn för den: praktiska skandinavismen; skolläraren Kablson från Stockholm för arbetareföreningarna i de nordiska rikena; skolläraren Persson för friheten i Norden. Härefter gjordes ett uppehåll med talen. När talarne lystnat, började musikkårerna och de blefvo allmännare uppfattade än flera af talarne. Man fick äfven höra åtskilliga vackra sånger, och när man tröttnat att höra på dem spelades upp några lifliga polskor och dansen var snart i full gång. Klockan 8 på qvällen började åter talen. D:r Rosenberg tackade de svenska och norska frivilliga, som deltogo i sednaste kriget; skolläraren Dybdal från Throndhjem talade för en fri qvinna i norden; redaktör Borg för årliga nordiska folkmöten; löjtnant Bajer för Norden. D:r Sohlman utbragte svenskarnes afskedshälsning till danskar och norrmän; grosshandlaren Friteche från Köpenhamn tackade jernvägsstyrelsen för dess beredvillighet att underlätta ditkomsten för de besökande, hvarefter professor Hamilton yttrade några slutord. — Det beslöts att ett dylikt möte skulle hållas hvarje år. Danskarne hade förut blifvit på ett festligt sätt mottagna i Lund, der en kollation för dem genom subskription var anordnad i akademiska föreningens lokal. Man antager att 20,000 personer deltogo i mötet, af hvilka 2,000 voro från Danmark. STEHAGS STATION den 4, kl: 8 e. m.) (Genom Svenska Telegrambyrån.) Mötesplatsen är festligt smyckad och upptagen af öfver 20,000 besökande. Professor Hamilton talade för Nordens konungar, stipendiaten Daa för Norden, riksdagsman Ola Jönsson för Slesvig, redaktör Ploug för Sverge, d:r Sohlman för Slesvigska qvinnan, hvarefter ordet förklarades fritt. Detta telegram kom oss ej tillhanda förrän i