Dagens Nyheter – 5 augusti 1867, sida 1

ENGELBREKT ENGELBREKTSSON, HISTORISK ROMAN I 2 DELAR. Af 0. GEORG STARBÄOK, —AAA ANDRA DELEN: (Forts. från föreg. Af.) Deras egen makt; deras egen rikedom; deras eget jag — det var för dem fäderneslandet: Tvenne fiender funnos mot dem och deras sträfvanden, den ene var konungamakten, den andre var folkmakten; Den förra var redan öfvervunnen, den senare reste sig jast nu till handling, vaknande liksom ur en sekellång sömn; Det dröjde länge; innan rikets herrar och stormän kunde fatta, hvad som tilldrog sig och att allmogen verkligen utgjorde en makt isarmhället; som egde bestånd af sig sjelf: De ville i det längsta betrakta alltsammans som ett uppror, en förvillelse, hvars upphofsman borde på ett eller annat sätt undanrödjas. Med honom skulle allt falla tillbaka igen, liksom vårfloden lemnar de öfversvämmade fälten; sedan snön på fjällets bjessa smält bort: Förnämligast voro de; hvilka hårdast spänt bågen och derför mest varit föremål för den betvingande kraften i Engelbrekts uppträdande; benägna att handla i denna riktning. Biskop Kvut och berr Birger Trolle hade flitigt legt råd med hvarandra allt sedan de drogo från Wadstena, och rådet som biskopen fick af Johan Wale om natten i klosterkyrkan spelade derunder litet emellan fram bland de andra trådarna i den spånad; hvars yttersta mål var Engelbrekts fall; Det kunde åtminstone vara värdt ett försök;