Dagens Nyheter – 3 augusti 1867, sida 4

Article Image
13 Hl NYHDtLlåN 10: Benedictiner-Munk-Likör från Abbotsklostret vid Fecamp (Soine Införloure). Oj General-Agenter: 4 AN SVA. LEGRAND AINE C:o,Å Föcamp q k AV (7 Denna Likör har icke undergått någon förändring sedan 1510. Det ursprungliga sättet för dess tillverkning har med obrottslig samvetsgrannhet bevarats. Dess verkande beståndsdelar utgöras nästan uteslutande af på Norimandiets klippiga hafsstränder växande plantor, hvilka insamlas och beredas under blomningsoch saftiden. Dessa örter, som genom grannskapet med hafvet äro mättade med brom, jod och natriumcehlorur, utveckla och bibehålla uti spirituösa och sockrade fluida sina vederqvickande och helsosamma egenskaper. Dessa egenskaper kunna i korthet sålunda sammanfattas: Renhet i smak, en angenäm, verklig oljaktighet. En högst behaglig bouquet, förbättrande sig ju äldre den blir. Utspädd med vatten hafva, sedan flera århundraden tillbaka, dess antiapoplektiska, lösande, digestiva och antispasmodiska egenskaper lemnats obestridda. Flera af Frankrikes och utlandets förnämsta medicinska celebriteter hafva afgifvit lysande ut7 låtanden öfver deras tillfredsställelse med denna Likör och hafva bekräftat dess. lyckliga verkningar vid alla slags epidemiska sjukdomar, vare sig såsom preservativ eller rent läkemedel. la Den är, med ett ord, en välgörande och angenäm Likör, hvars dagliga och måttliga bruk icke kan annat än underlätta organismens. alla funktioner. ÅA. LEGRAND AINE C:o få härigenom meddela, att Hr LUDVIG AROSENIUS I Stookholm blifvit antagen till deras snde Agont för Konungariket Sverige. Benaedictiner-Mank-Likören importeras och hålles till salu af: Hrir J. CEDERLUNDS Söner, fir J. D. GRÖNSTEDT, Hr HÖGSTEDT C:o, 1 Stookholm, J. L. LUNDBERG 0O:o, REUCENER BJÖROK, STAKE LAGERQVIST, 1 Norrköplag. Utdrag från åtskilliga litterära och medicinska Oelibriteters omdömen om BenedictinerMunk-Likören från Klostret i Fecamp, förekommande i tidnivgar, vetenskapliga tidskrifter etc: AS sk AL Jag sätter Benedicsiner-Munk-Likören lika högt som Chartreuse, om jag icke till och med gifver densamma främsta rummet. Jag nämner detta för dem bland mina läsare, hvilka hysa förtroende till mina kulinariska rakomnendationer, och jag hoppas att deras antal skall varan mycket stort . ALEXANDRE DUMARS: Loe Mousquetaire. På en tid, då lyxen vid bor?ot ölvarallt åter är i tilltagands:. tvekar jag ej att orvänna och rakommendera Benedictiner Munk-Likören såsom den yppersta biand alla de likörer, hvilka för närvarande användas, ej mindre hos restaurantor och vid familjemiddagar, än äfven i furstarnes galonger och åå dö förnämsta hoteller.? H. de PENE: Gazette des Etrangers. SA Man använder Bonedictiner-Munk-Likören för dess arom och för dess utsökta smak, Cofta utan att tänka på att denna läckerhet på samma gång är ett kraftigt hjelpmedel. on af de helsozammeaste likörer såväl för matsmältningen gom för blodets hastiga och regelbundna omlopp. THIMOTHEE TRIMM: Petit Journal. TR CO En fin middag slutas nu för tiden aldrig utan ett glas Benedictiner-Munk-Likör, och jag gifver också obetingadt denna likör från Normandiets branta stränder företrädet framför den tdermel beslägtado Chartreusen. DUPLESSI3: Gazette Universelle. an läser i Journal des Debats: Vid ett sammanträde i SMairie do IElys6e, hvarest bruket och missbruket af spirituösa drycker afhandlade:, yttrade sig Doktor Linas, vid redogörolse för do särskilda hygieniska egenskaperna hos do met brukliga likörerna på följande sätt om Benedictiner-Munk-Likören från klostret vid Fecamp: (Ordalagen äro upptecknade medolst stenografi ) . mn En likör behöfver hvarken gammalt ursprung eller en förnäm börd för att tillvinna sig läkares Soch konsumenters förtroende och sympatiar. Dass goda egenskaper äro dot bästa Adelsdivlomaet. I detta hänseende tyckes oss Bemedietiner-Munk.Likören från klostret vid Fecämp icke hafva rågot att afundas sna medtäflars Den besitter en högst behaglig arom och utvecklar en fin bouquet; hvari man, bland andra vällukter, igenkänner melisså, arnica montana och åtskilliga andra för sina magstärkando och bjertstyrkande egenskaper bekanta örtor. Den är fyllig och len, nvarken för hetsig eller för söt. Den verkar lindrigt å salivafsöndringen och qvarlemnar i munnen en frisk och angenäm smak. Slutligen — hvad som icze är en af dess minsta förtjenster — den impregnerar icke tandedrägten med lukten af alkohol, så besvärlig för en sjelf och så oangenäm för andra. Hvad dess verkringar på matsmältningen beträffar, är det mig tillräckligt att säga, dot jag vet tröga öch svaga magar, som befinna sig väl af dess anviändande. I le Sidcle läses: . Doktor Besse har behagat meddela oss ett utdrag ur sin bok: Om Sundhetsläran i afseende på födoämnena (de IHygidne slimentaires). —— ——— . Det torde vara öfverflödigt att uppräkna den mängd af likörer, som förtäras af menskligheten ; tvenne böra likväl tagas i betraktande: Don första är Absinthen. Vi, kemister och Jäkare, kunna aldrig för ofta säga till publiken: förtär den ej! Vår röst skall ty värr det oaktadt icka blifva börd. Vi skulle emellertid kunna leda i .Devis, att i Afrika ett större antal af våra soldater dödades af absinthen än sf Arabernas kulor Ejelf Sskulle jag kunna namngifra personer at stark kroppskonstitutiony, vilka jag vårdat såsom sjuka och hvilka dött af kakexi och lungsot, utan allt tyifvel följder af absinthförtäring Men allt hvad jag än må säga skall likväl ieko sfhålla on del af menskligheten ifrån att absinthera sig och schweitzerierna komma nog ständigt att säja oerhörda qvåntiteter deraf. CA bsinthen i Frankrike är som Opium i Kina. i Kinesen förslöar och förgiftar sig af vana genom opiivöknirg. Fransmannen förstör och dödar Ssig genom absinthdrickning. En annan likör har introducerats på sednare åron. det är menedietiner-Munk.Likören från Hlostret i Fecamp. Vi vilja icke särskildt prisa den för dess uråldriva härkomst. som efter uppgift, daterar sig från år 1510, icke beller dorför att receptet uppfunnits af Banedictinerne, hvilka möjligen tillskrifva den ett gudomligt ursprung;rdetta vare långt ifrån vår afsigt Vi vilja endast räga, (att — efter att hafva varit närvarande vid beredningen af denna likör, efter att hafva undersökt, hvar för sig, de örter hvaraf den är sammansatt och varit vittne till den skicklighet och omsorg hvarmedi den tillverkas — vi med stort nöje skänka densamma vårt bifall. Tagen före måltiden och blandad med en viss del vatten, år den en af de bästa lösands och afförande medel vi känna. Tagen oblandad och i en liten docis efter maten, är den till följd af de talrika plantor af umbellstväxtfamiljen, hvilka ingå i derg sammansättning, ett af do kraftigaste toniska och matsmältningen befordrande model. i j Välkommen vare den således! Måtte den alltid förblifva oförändrad! Det allmänna helsotill,ståndet skall vinna derpå! i I la Gazetite de France läses följande: . Under nu, herrskande farsot kan man icke nog iakttaga do af Doktor F. E. J. Valleix, låkaro 4vid sjukhuset la Piti i Paris gifoa råd för helsans bevarande, jemte hans anvisning på ett af de bästa preservativer mot kolerasmitta: Bostaden torr och fritt belägen, kläderna tillräckligt varma, dieten tonisk utan att vara stimulerande. . Jemte dessa försigtighetsmått är det nyttigt att äfvon iakttaga andra; man rekommenderas derföre att efser hvarje måltid dricka en kopp the, kokadt på myntha, mellis och arnica, samt derpå ett glas Benedictiner-Munk-Likör från Klostret vid Fecamp, i hvars sammansättning incår en viss qvantitet af sådana växter, som utgör kraftiga botemedel vid denna förskräshligs sjukdom. DOCTOR PEQUEUER, on Ar 27

3 augusti 1867, sida 4

Thumbnail