icke glömma; att de sjelfva måste stå under och inom lagen, om de skola befalla i lagens namud: De hafva länge nog lefvat; som om hvarken lag eller rätt funnits; eller som om den funnits endast för att förtrycka rikets allmoge, det är på tiden att taga dem ur den tron och att rminna dem på, att om de gjort sin pligt, hade både jag och mina medhjelpare alla i lugn och ro fått sköta vårt arbete, fått plöja våra tegar och bryta våra berg :.:. Jag drager till Wadstena, Johanves, till herremötet! — Väl gör du deri, Engelbrekt, men lita icke på att de ädle. herrarne betrakta dig som goda fosterlandsvänner böra; — drag så till dem, att du ej behöfver gisslan ..:. Jag vill begifva mig dit förut, och hvad som der timar af vigt skall du få säker kännedom om. — Drager du till Wadstena, Johannes? — sporde Engelbrekt med tydlig förvåning: — För dig; Engelbrekt, det är för mitt fädernerike; må ungdomens villor falla. ... Eden; som jag svor på den tiden, då ungdomsblodet sjöd i mina ådror, må allsvåldig Gud lösa mig ifrån; jag litar heller till honom, än till den helige fadern i Rom; som oftast använder sin bindeoch lösenyckel till det som ondt är; än till det goda. — Och låter du den eden falla; Johannes; så synes det mig; som om äfven mycket annat borde fara samma väg...: En lång tystnad inträdde. (Forts.)